Förslaget skulle ge en bättre förutsägbarhet för kommuner och regioner, enligt Andersson. Hon tar som exempel att skatter, rut- och rotavdrag och garantipensionen i dag justeras på det sättet.

– Våra välfärdsverksamheter har inte ett sådant skydd.

– Vi föreslår ett systemskifte i hur vi ser på resurserna i vår gemensamma välfärd. Resurserna till välfärden ska indexeras och räknas upp i takt med inflationen.

"Risk för vårdkris"

Socialdemokraterna föreslår en ny princip för att "trygga välfärdens finansiering", eller en "bottenplatta" för skola, vård och omsorg. Enligt uppgift är det ett förslag partiet tänker gå till val på 2026.

Det handlar om de statliga generella bidrag som delas ut varje år till kommuner och regioner och som ofta leder till politisk debatt.

– En sådan här indexering skulle säkra bottenplattan och göra att vi får en rakare och ärligare debatt, säger Andersson.

Enligt S-ledaren har regeringens skolsatsning i den senaste budgeten inte varit en satsning, utan i fasta priser en besparing på två miljarder kronor.

Med S förslag skulle "smygbesparingar" inte kunna presenteras som satsningar.

– Inte lika enkelt i alla fall, säger hon.

Skolans statliga finansiering består dock till stor del av riktade, eller tillfälliga, statsbidrag. Enligt S behövs mer stöd utöver att förändra de generella bidragen.

"Ett avsteg"

Socialdemokraterna var med och förändrade systemet på 1990-talet i samband med "budgetsaneringen" för att det riskerade att bli för dyrt.

– Jag är medveten om att det här är ett avsteg, men det är inte ett unikt avsteg, säger Andersson.

Hon framhåller att svenska hushåll plågas av höga priser och att samma kris slår hårt mot välfärden.

– De som har det allra tuffast nu är regionerna. Om det här fortsätter riskerar vi en fullskalig vårdkris.

Även kommunerna har det tufft och tvingas välja mellan nedskärningar och uppsägningar, enligt Andersson.

– Att kommuner har tillräckligt med resurser är också avgörande för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Elva miljarder

Förslaget innebär, om man räknar för 2024, en uppräkning med nästan elva miljarder, enligt den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikael Damberg.

Siffran elva miljarder är beräknad utifrån regeringens juniprognos om hur hög inflationen kommer att vara nästa år.

– Det är en princip, inte bara ett beslut för nästa år, utan ett nytt sätt att räkna, säger han.