Om M, KD, L och SD slutligen vinner valet kommer de att förhandla fram ett regeringsprogram för de kommande fyra åren. Vilka av dem som ska bilda regering är inte klart, men programmet måste de enas om.
På flera politikområden har de redan lagt grunden.
.
Brott
De fyra vill att fler utländska kriminella ska utvisas, de vill fortsätta höja straffen, bland annat med dubbla straff för gängkriminella. Polisen ska få nya verktyg. Partierna är till exempel överens om att tillåta avlyssning av kriminella gäng utan att först ha en konkret brottsmisstanke.
Många av de rättspolitiska förslagen kommer att dröja innan de införs. De måste utredas först.
Det finns även rättspolitiska förslag man inte är överens om. M, KD och SD vill ge polisen möjlighet att upprätta tillfälliga visitationszoner i till exempel utsatta områden. Det vill inte L.
M, KD och SD vill tillåta anonyma vittnen. Det säger L nej till.
.
Migration
En eventuell högerledd regering kommer att minska asylinvandringen. Det är de fyra överens om, men inte om hur mycket och hur det ska gå till.
Det finns en migrationsöverenskommelse mellan M, KD, L och SD. Den innebär att färre ska få stanna av humanitära skäl och att försörjningskraven för anhöriginvandring ska skärpas.
M, KD och SD, men inte L, är även överens om asyllagen ska anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. De tre är också överens om att fler utvisningar ska verkställas och att arbetet mot illegal invandring ska prioriteras.
SD har presenterat en rad förslag på hur det ska göras, som kan vara svårt för L att gå med på.
.
El och drivmedel
Partierna är överens om att införa ett högkostnadsskydd för elräkningar senast första november. M vill att det ska gälla retroaktivt från och med augusti.
M, KD och SD har lovat stora prissänkningar på bensin och diesel. Det ska främst ske genom att minimera kraven på att blanda i biodrivmedel i framförallt diesel. Kraven har bidragit till, men är inte enda skälet till, att literpriserna har ökat sedan förra året. Det är dock oklart hur och när den så kallade reduktionsplikten kan ändras.
.
Kärnkraft
En viktig profilfråga blir en ny energipolitik.
En eventuell högerregering väntas vilja se till att ny kärnkraft tillåts på fler platser och att Sveriges energipolitiska mål ändras från hundra procent förnybar energi till hundra procent "fossilfri" energi.
Högerpartierna vill också ge statliga Vattenfall i uppdrag att omedelbart planera för ny kärnkraft och införa ett statligt investeringsstöd/kreditgarantier för kärnkraft på 400 miljarder.
.
Bidrag
De fyra är överens om att genomföra en stor bidragsreform.
Den ska bland annat innehålla ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan få sammanlagt. Den ska också innehålla ett krav på utomeuropeiska invandrare att kvalificera sig för att få full tillgång till vissa bidrag och förmåner.
Vilka bidrag och förmåner som ska omfattas och hur man ska kvalificera sig för dem är ännu oklart. En sådan bidragsreform måste utredas först.
.
Skatter
Inom den ekonomiska politiken är kvartetten överens om att statens samlade skattetryck inte får öka.
Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder kronor, bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer.
Även de tre andra har förslag på att sänka skatter, men det finns ännu ingen mer detaljerad överenskommelse om hur skattepolitiken ska se ut.
.
Ekonomisk politik
De fyra är eniga att behålla överskottsmålet i de offentliga finanserna.
Men de fyra har också flera förslag som kostar statskassan många miljarder. De är till exempel överens om att upprustningen av försvaret ska skyndas på. Att rusta upp försvaret motsvarande två procent av BNP till 2025 skulle kosta 37 miljarder kronor jämfört med nuvarande upprustningsplaner.
Sverigedemokraterna vill dessutom höja anslagen till rättsväsendet med minst 20 miljarder till 2026.
Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder.
Men sådana förslag måste sannolikt finansieras för att överskottsmålet ska nås.
M och SD vill bland annat finansiera sina förslag genom att skära i biståndet. Men det säger KD och L nej till.
M vill finansiera sina skattesänkningar bland annat genom att spara in nästan tio miljarder på a-kassa, aktivitetsstöd och sjukförsäkring. Mycket av det säger SD nej till.