Vårt nationella försvar förblir, även i Nato, den första försvarslinjen vid ett angrepp på Sverige. Därför kommer den beslutade upprustningen att fortsätta också vid ett Natomedlemskap.

Den stora skillnaden är att försvaret kommer att ingå i Natos operativa planer för att försvara Östersjöregionen. Även planeringen av vilka försvarsförmågor Sverige behöver kommer att ske tillsammans med Nato och andra Natoländer.

Det innebär anpassningar av det svenska försvaret, men Jonas Haggren understryker att de kommer att ske i dialog.

– Inget är ju på något sätt kravställt från början, att vi ska göra si eller så, säger han.

Försvara Gotland

Natos planering kommer i stort att utgå från de resurser Försvarsmakten redan har eller har planerat för.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman räknar dock med att Nato kommer att ha en hel del synpunkter, till exempel på hur starkt försvaret av Gotland behöver vara.

– Det är vårt enskilt mest strategiska landområde, säger han.

Widman pekar på att Gotland har en oerhörd betydelse för försvaret av andra Natoländer, främst Baltikum, men även Finland.

– Nato kommer ju så klart att ha intressen i vår militärgeografi, de geostrategiska områdena och Gotland är så klart ett, säger Jonas Haggren.

Nytt för Sverige blir också att man i de operativa planerna kan utgå från att militärt stöd verkligen kommer från allierade. Det skulle till exempel innebära att Sverige kan stärka försvaret av Nordkalotten när man kan räkna med stöd från andra Natoländer i syd.

– Men det är väldigt prematurt att börja prata om det nu, säger Haggren.

Få kanoner

Widman tror också att Nato på sikt kommer att vilja att Sverige utökar sina markstridskrafter för att bättre kunna försvara alla delar av landet.

– Vi har i dag dubbelt så många stridsflygplan som haubitsar i armén, säger Widman.

I den plan för upprustning som Sverige redan har ska bland annat armén växa.

– Det kan ju så klart finnas en möjlighet att den kommer att bli påverkad av den operativa planeringen som sker gemensamt med Nato, säger Haggren.

– Men det är en bit kvar innan vi överhuvudtaget är där.

Nato ser ständigt över sina operativa planer för olika regioner och scenarier.

Även den så kallade försvarsplaneringen är en ständigt pågående process, för närvarande i fyraårscykler. Den handlar om att se till att Natoländerna har de militära förmågor som krävs för att genomföra de operativa planerna.

Nationella mål

Just nu tas på politisk nivå fram vilka ambitioner och vilken inriktning som ska gälla för Nato framöver. Det arbetet ska vara klart i början av nästa år.

Därefter tar Natos militära staber fram en rapport om vilka försvarsförmågor alliansen behöver som helhet för att klara de politiskt fastlagda ambitionerna.

Utifrån den rapporten får varje medlemsland sedan ett eget förmågemål det ska kunna uppfylla. Det nationella målet är mycket konkret, det kan till exempel handla om hur många stridsplan, ubåtar eller armébrigader som ska vara tillgängliga.

För svensk del kan det dröja några år innan Sverige blir ålagt de första skarpa nationella förmågemålen.

Det bestäms också vilka delar av det nationella försvaret som ska ställas under Natobefäl, i fall Natofördragets artikel 5 om kollektivt försvar behöver tillämpas. Norge har valt att i stort sett bara behålla hemvärnet under norskt befäl.

Vid krig i Östersjöområdet skulle en stor del av de svenska insatserna sannolikt styras från Natos insatsledningscentral i Brunssum i Nederländerna.

Uppgifter i fred

Även i fredstid kan nya uppgifter vänta det svenska försvaret, till exempel att flygvapnet är med och patrullerar de baltiska staternas luftrum. Eller att Sverige bidrar till Natos snabbinsatsstyrka.

– Det är absolut realistiska, sannolika alternativ, säger Haggren.

Sverige kan även komma att delta i Natos multinationella stridsgrupper som är placerade i Baltikum.

Om det blir aktuellt kommer det att handla om kontraktsanställda soldater, inte värnpliktiga, enligt Försvarsmakten. Värnpliktiga kan däremot redan i dag delta i Natoövningar.

– Grunden för dem är att försvara Sverige. Det blir inga större förändringar, säger Haggren.

Försvarsmakten ser inga problem för svenska förband att samverka med andra Natoländers. Marinen, flyget och armén har redan ett nära samarbete med Nato och anses leva upp till Natostandard.

– Det blir nästan en sömlös övergång för dem, säger Haggren.

– De största förändringarna (med Natomedlemskap) kommer att vara mer på den operativa strategiska nivån och inte minst på politisk nivå.