Efter Natotoppmötet i Madrid ser Sveriges väg in i alliansen åter ut att vara öppen.
Försvarsmaktens planering inför Natomedlemskapet har pågått en tid. Formellt fick man den 22 juni regeringens uppdrag att analysera hur försvaret kan utformas i relation till Nato. Redogörelsen ska vara klar 1 november.
I den kommer viktiga överväganden att göras.
– Vi behöver titta på vår roll i Natos försvarsplanering, vad vi kan bidra med och vad medlemskapet innebär för försvaret av Sverige och vårt närområde, säger generalmajor Thomas Nilsson, som ansvarar för Försvarsmaktens planering inför Natomedlemskapet.
Redogörelsen kommer att vara ett viktigt underlag när regering och riksdag fattar beslut om hur det växande svenska försvaret ska utformas.
– Det kommer att handla om politiska beslut och politisk vilja, säger Nilsson.
Nationell angelägenhet
Även i Nato kommer Sverige att ha huvudansvaret för sitt eget försvar.
– Det kan man se i Washingtonfördragets paragraf 3. Den pratar om att försvarsförmågan i grunden är en nationell angelägenhet, säger Nilsson.
Men tanken är att Nato ska samordna medlemsländernas militära resurser för att de också ska kunna försvara varandra. Det sker genom gemensam planering av vilka militära resurser som behövs, gemensam operativ planering för krig, en gemensam kommandostruktur och gemensamma övningar.
En fråga som Sverige ska överväga är hur stor del av Sveriges försvar som ska ställas till Natos förfogande.
Attraktivt för Nato
Svenska sjöstridskrafter, fartyg och ubåtar, väntas av Nato ses som viktiga bidrag till alliansens kollektiva försvar.
– Många lyfter fram det som en unik kompetens och förmåga vi har kopplat till Östersjön, säger Nilsson.
Även svenskt stridsflyg är särskilt attraktivt för Nato.
Hemvärnet är däremot en del av det svenska försvaret som kan komma att hållas utanför Nato. Det har andra medlemsländer valt att göra.
– Det kan man absolut göra. Vi kommer att göra sådana överväganden, säger Nilsson.
Han tror inte att Natos operativa planering skulle underlättas av att det svenska hemvärnet ställs under Natokommando.
– Hemvärnet är starkt kopplat till försvaret av svenskt territorium, säger Nilsson.
Delta i stridsgrupp?
På Natotoppmötet i Madrid enades medlemsländerna om att de från nästa år ska ha mer soldater på plats längs gränsen mot Ryssland.
De multinationella stridsgrupper som finns i bland annat Baltikum, Polen och Rumänien ska utökas från dagens cirka tusen soldater till brigadstorlek, det vill säga 3 000-5 000 soldater.
Det kan bli aktuellt för Sverige att delta i de stridsgrupperna.
– När de ökas volymmässigt och vi är allierade, så blir det naturligt för oss att titta på vad skulle vi kunna bidra med, säger Nilsson.
Danmark och Norge deltar i dag med trupp till sådana stridsgrupper.
Styrkor redo
Nato har också beslutat att medlemsländerna sammanlagt ska ha över 300 000 soldater redo att skicka som förstärkningar till allierade som är utsatta för hot eller angrepp.
De ska vara baserade i hemländerna, men kunna sättas in i ett annat Natoland inom en månad. Förstärkningsstyrkorna ska i förväg ha förberett sig på att hjälpa till i försvaret av ett visst land.
För svensk del skulle det kunna bli aktuellt att hålla förstärkningsstyrkor i beredskap för att komma Finland till undsättning.
– Det kan man tänka sig. Just när det gäller Finland, så har vi redan en gemensam planering. Med Finland har vi gått längre än vad vi gjort med något annat land, säger Nilsson.
– I Finland övar vi och förbereder oss.
Nilsson påpekar också att riksdagen redan beslutat om en lag som skapat förutsättningar för att snabbt kunna ge Finland stöd.
Patrullera luftrummet
I fredstid kan det också bli aktuellt för Sverige att inom Nato ansvara för att flygpatrullera över Baltikum och sjöpatrullering i Östersjön.
– Ja, absolut, det kommer vi naturligtvis att titta på, säger Nilsson.
– Utifrån vår geografi, vilka förmågor vi har, inom flygvapnet och marinen, så är det ganska naturligt att vi behöver titta på om vi kan bidra med de delarna.
Att Sverige ställer förband under Natos kommando är inget nytt. Det har till exempel gjorts i Afghanistan. Sverige ställer för närvarande förband till förfogande för Natos nuvarande snabbinsatsstyrka.
Försvarsmakten kommer också att behöva skicka officerare till Natos olika staber och militära högkvarter. I dag finns där 20 svenskar. Nilsson räknar med att de måste bli betydligt fler. Norge och Danmark har omkring 150 landsmän var i Natos militära strukturer.
– Det kommer vi naturligtvis inte att kunna lösa på en natt. Det kommer att ta ett par år.
Thomas Nilsson beskriver Natoanpassningen som början på en mental resa för Försvarsmakten.
– Vi blir inte en del av Nato, vi blir de facto Nato, säger han.