I dag kriminaliseras i huvudsak handlingar som har samband med konkreta terrordåd eller planer på sådana, trots att även de som finns runtomkring attentatsmännen bidrar på ett indirekt sätt så att dåden kan utföras.
Här finns alltså en straffri zon i Sverige som bör täppas igen, säger regeringens utredare Mikael Forsgren, lagman vid Umeå tingsrätt, när han presenterar sina förslag vid en pressträff på tisdagen.
– Det handlar inte om att sänka beviskraven för terroristbrott, utan det handlar om att straffbelägga något som i dag är inte straffbart.
Förslaget innebär att det införs en ny bestämmelse som uttryckligen förbjuder deltagande i verksamheter i terroristorganisationer.
– I princip varje handling som sker inom ramen för en terroristorganisations verksamhet omfattas, säger Forsgren.
Främja och stärka
Det räcker dock inte att exempelvis befinna sig på en viss plats eller uttrycka en åsikt, utan det krävs någon form av handlande som har en konkret koppling till organisationen. Handlingen behöver inte ta sikte på ett specifikt terroristbrott, men den ska objektivt ska vara ägnad att "främja och stärka terroristorganisationen", säger Forsgren.
– Det kan handla om allt ifrån att sköta hemsidor, organisera möten, resa tält, sköta bostadsförmedling, till att utbilda i saker som inte direkt tar sikte på terrorism.
Enligt förslaget ska maxstraffet vara fyra års fängelse, om brottet är av normalgraden. Är det grovt ska fängelsestraffet kunna bli högst åtta år, och om deltagandet innebär att gärningspersonen har lett organisationen kan det bli femton års fängelse.
Undantag finns
Ett antal undantag föreslås, då ett deltagande som anses försvarligt inte ska kunna utgöra brott. Det kan infatta handlingar från en journalist som tar sig in i organisationen under täckmantel, eller handlingar i områden där terroristorganisationer har kontroll över hela samhället. Ett tydligt exempel är hur det såg ut i delar av Syrien och Irak som tidigare stod under terrorsekten Islamiska statens kontroll.
– Då måste människor kunna fortsätta leva sitt liv och gå till jobbet, utan att göra sig skyldiga till brott.
Även vid sjukvård kan det bli aktuellt att tillämpa det här undantaget, säger Forsgren, som tillägger att det blir upp till svensk domstol att pröva om deltagandet varit försvarligt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år. Innan dess måste en grundlagsändring gällande begränsningar i föreningsfriheten träda i kraft.
– Det blir en milstolpe den här lagstiftningen, i den mening att vi tidigare haft en lagstiftning som varit knölig att tillämpa och full av hål och inte alls så heltäckande som den här lagstiftningen nu kan bli, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) som tog emot utredningen på tisdagen.