Under måndagsmorgonen har 95 procent av alla valdistrikt räknats.
Det är jämnt, men Ulf Kristersson ligger just nu bäst till att bli Sveriges nästa statsminister, då hans sida i nuläget har samlat ett mandat mer i riksdagen än Magdalena Anderssons.
Så såg det länge inte ut i opinionsmätningarna – flera av dem pekade ut Magdalena Andersson som vinnare i valet.
Enligt Måns Magnusson, docent i statistik vid Uppsala Universitet, slog valundersökningarna ändå "hyfsat rätt", med tanke på hur jämnt det var mellan de båda blocken.
– Generellt har vi extremt höga krav när det kommer till opinionsundersökningar, säger han, men tillägger att de flesta lutade aningen till Magdalena Anderssons fördel.
Ett parti sticker ut i det presumtiva valresultatet mot opinionsundersökningarna, enligt Magnusson: Moderaterna.
– Där var många nere på 16–17 procent, vilket är lägre än de borde vara enligt den statistiska teorin, säger han.
Om måndagsmorgonens siffror står sig har partiet samlat 19,1 procent av rösterna.
Tre anledningar
Enligt docenten finns det primärt tre olika anledningar till skillnaden mellan undersökningarna och Moderaternas resultat. Det kan röra sig om snabba förflyttningar i slutet av valrörelsen, valdeltagande, och om så kallade bortfallsfel.
– I valundersökningarna i dag har man tur om 50 procent deltar. Det som händer då är att de svarande inte är representativa för populationen. Då försöker man korrigera det, säger han.
Men det blir inte alltid rätt, fortsätter Magnusson. Att få till bra modeller för att korrigera bortfallsnivåer är en av de största utmaningarna för opinionsinstituten, och något de troligtvis drar lärdom av från den här valrörelsen.
Men han påminner om att det inte är realistiskt att förvänta sig perfekta valundersökningar, och att det alltid kommer att finnas felkällor som skapar osäkerhet.
Trots att SVT:s vallokalsundersökning gav vinsten – med en liten marginal – till Magdalena Anderssons block var den ändå relativt pricksäker. Det anser Michal Grahn, forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Resultatet lär stå sig
TV4:s valundersökning tillskrev en aningen större seger till Magdalena Andersson. Men det som sticker ut där är att Moderaterna endast fick 16 procent. En liknande låg siffra sågs i flera opinionsundersökningar innan valet.
Det skulle kunna bero på just bortfallet, enligt Grahn.
– Det gäller framför allt äldre och dem med utländsk bakgrund, att de är mindre benägna att svara. Då måste resultaten viktas, och beroende på metod kan det bli fel, säger han.
En annan anledning till att Moderaternas preliminära resultat blev högre än flera opinionsundersökningar före valet skulle kunna vara att partiet där tappat sin position som det största oppositionspartiet, fortsätter Grahn.
– Det kan vara många som var inne på att lägga sin röst på SD eller KD, men bestämde sig för att rösta på Moderaterna av den anledningen.
De återstående rösterna som ska räknas är framför allt utlands- och poströster. I tidigare val har dessa röster i högre utsträckning än rikssnittet gått till borgerliga partier. Men enligt Grahn så behöver det inte bli så i år.
– Det finns ett historiskt värde, men det görs inga undersökningar. Allt kan hända med de rösterna.
Men, med alla parametrar samlade, tror han ändå att resultatet står sig. Att något mandat byter parti inom blocken är möjligt, enligt Grahn, men mellan koalitionerna tror han att det blir som det preliminära resultatet visar: 175 mandat för Ulf Kristerssons block, och 174 för Magdalena Anderssons.