Moderatledaren Ulf Kristersson beskrev sin syn på Sveriges väg in i Nato i ett säkerhetspolitiskt tal på Försvarshögskolan.
Han vill se en svensk Natoansökan inom några månader och redan nu förankra Sveriges medlemskap internationellt.
– Det bör ske tillsammans med Finland, helst i mycket bred blocköverskridande enighet, och med sikte på en ansökan till Nato-toppmötet i Madrid, i slutet av juni, sade Kristersson.
Han anser att det inte är nödvändigt att ta ett riksdagsbeslut för att regeringen ska kunna lämna in en Natoansökan, däremot behövs att ansökan backas upp av en majoritet.
– Vill regeringen att även själva beslutet om en Nato-ansökan – likt beslutet att skicka vapen till Ukraina – ska förankras i ett riksdagsbeslut, så bör det ske senast i mitten av juni, sade Kristersson.
– Det vore ett naturligt sätt att tydligt markera det breda politiska stödet för en helt ny säkerhetspolitisk doktrin.
M: Rätt läge nu
Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny säkerhetspolitisk analys för Sverige, där regeringen och riksdagspartierna deltar. Den ska vara klar senast sista maj.
M, KD, L och C är i dag för ett svenskt Natomedlemskap. SD har länge varit motståndare till Natomedlemskap, men har efter Rysslands attack på Ukraina öppnat för att tänka om.
S har ett kongressbeslut på att hålla fast vid Sveriges nuvarande alliansfria linje, men kriget har satt i gång en diskussion i partiet. S-ledaren, statsminister Magdalena Andersson, har flera gånger sagt att det nu handlar om att fatta det beslut som är bäst för Sverige.
M-ledaren Ulf Kristersson utesluter inte att analysgruppens arbete kan landa i en överenskommelse om en Natoansökan. Men det skulle också kunna bli en överenskommelse mellan partierna efter att den säkerhetspolitiska analysen är klar, enligt honom.
Kristersson tycker att det är viktigt att Sverige lämnar in en Natoansökan redan i samband med Natotoppmötet i slutet av juni.
– Det är nu som Ryssland är fullt upptaget med Ukraina och det är nu som Nato inser vikten av att de nordiska länderna är med, säger han.
Kristersson tror också att Finland kan komma att ta ett beslut om Natoansökan inför Natotoppmötet.
Hur stor majoritet?
Om S-regeringen säger nej till en Natoansökan nu, så står Kristersson fast vid att han som eventuell statsminister ändå kan komma att lämna in en Natoansökan om det blir en M-KD-regering efter valet i höst. Det förutsätter dock att det finns en majoritet för det i riksdagen.
– Om det finns en majoritet i Sveriges riksdag för svenskt Natomedlemskap, så har inte S vetorätt, säger Kristersson.
TT: Krävs det ett riksdagsbeslut för en Natoansökan?
– Formellt krävs det nog inget riksdagsbeslut för en Natoansökan, men det krävs ett beslut därefter, säger M-ledaren.
Han tycker dock att ett riksdagsbeslut inför en Natoansökan vore naturligt för att markera bred enighet.
TT: Men kommer det att krävas tre fjärdedels majoritet när riksdagen tar beslut om Sverige ska vara med i Nato?
– Det beror helt på exakt vilka olika avtal som Natomedlemskap landar i, säger Kristersson.
Bedömningen att det skulle krävas tre fjärdedels majoritet kallar Kristersson för "ett juridiskt stickspår som kommer från ett par sidor i en utredning".
Kan gå snabbt
För att samordna de två processerna i Sverige och i Finland ska M och deras finländska systerparti Samlingspartiet ha flera överläggningar. Ett första möte hölls i på onsdagen.
Samlingspartiets partiledare Petteri Orpo besökte Stockholm och han tror att Finland kommer skicka in en Natoansökan.
– I dag tror jag att vi kommer ansöka. Det är inte klart eftersom vi inte hört den officiella ståndpunkten från Socialdemokraterna och Centern, som båda sitter i regeringen. Men de kommer ha sina partimöten inom de närmaste två veckorna, och efter det vet vi.
Orpo bedömer att det kan gå snabbt.
– Om man vill vara redo i Madrid så tycker jag att vi ska ta beslutet i vår riksdag i Finland i maj. Jag hoppas på i mitten av maj, någonstans där. Vi och Nato behöver några veckor på oss, fortsätter han.
Med på mötet via länk var också Stian Jensen, stabschef åt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Enligt Ulf Kristersson bedömer Jensen att den snabbaste tiden från att en ansökan lämnas in till att den ratificeras är fyra månader.
– Det finns en praktisk minimitid för att alla parlament ska hinna ratificera, men det kan gå snabbt, säger Kristersson.