Från högersidan i politiken beskrivs konflikten ofta som att arbetslinjen står mot bidragslinjen. Från det hållet varnar man för att höjda bidrag minskar människors vilja att anstränga sig för att få ett jobb.
Vänstersidan svarar ofta att även arbetslösa och sjuka ska kunna ha ett drägligt liv.
Inför årets val vill S, MP och V permanenta den tillfälliga höjningen av a-kassan som gjordes under pandemin. Den innebär att maxtaket för arbetslöshetsersättningen är 1 200 kronor om dagen i stället för 910 kronor de första hundra dagarna. Grundbeloppet har höjts till 510 kronor från 365 kronor per dag.
Konflikt väntar
M, KD, L och C vill återgå till de lägre nivåer som gällde före pandemin. M vill dessutom trappa ned ersättningstaket snabbare efter dag hundra samt korta perioden för hur länge man kan få ersättning.
Här väntar konflikt inom högersidan om den vinner valet. SD säger nej till att försämra a-kassan från dagens nivå.
På vänstersidan vill V ha en generösare a-kassa än vad S driver.
Även kring sjukförsäkringen råder en höger-vänsterkonflikt. Det finns dock även spänningar inom högersidan, eftersom SD till skillnad från M, KD och L inte vill återinföra den bortre gränsen i sjukförsäkringen.
S vill se sig som garanten för en trygg sjukförsäkring, men har inga förslag om att satsa mer på den, utan hänvisar till att det är osäkert vad staten har råd med nästa mandatperiod.
Behövs mer?
Konflikten mellan höger och vänster är inte lika tydlig när det gäller sjuk- och aktivitetsersättningen. Sjukersättning kan de få som har en funktionsnedsättning eller stadigvarande sjukdom och är mellan 19 och 64 år. Aktivitetsersättning kan de under 30 år få som varit sjuka i minst ett år.
Garantiersättningen och bostadstillägget för de grupperna höjdes vid årsskiftet, men flera partier anser att det behövs ytterligare förstärkning av deras ekonomi. Den som inte har arbetat eller som haft låga inkomster och fyllt 30 år kan i dag få en garantiersättning på 11 190 kronor i månaden före skatt.
Borgerliga partier, M, KD, L och C, föredrar oftast att stärka ekonomiskt svaga grupper med skattesänkningar i stället för höjda bidrag och ersättningar. De betonar att det ska vara lönsamt att jobba och att det som verkligen kan höja levnadsstandarden är att få ett jobb.
Vill ha bidragstak
M, KD, L är överens med SD om att införa ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan få. Vilka bidrag som ska omfattas och var gränsen ska gå är inte klart.
De borgerliga partierna går alla till val på att sänka inkomstskatten, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. SD har inget sådant förslag, men är öppna för att förhandla med M, KD och L om saken.
På vänstersidan har S inga förslag om sänkt inkomstskatt. S betonar ofta att resurser till vård, skola och omsorg går före skattesänkningar, men vill på sikt se en bred skattereform.
MP har inget förslag på sänkningar för alla låg- och medelinkomsttagare, bara för dem i glesbygdskommuner.
V har förslag om att sänka skatten för dem med inkomster lägre än 30 000 kronor i månaden.
Till skillnad från de borgerliga partierna vill V att inte bara arbetsinkomster, utan även till exempel sjukpenning och a-kassa, ska omfattas av skattesänkningar.
S, V och MP vill också höja skatten för höginkomsttagare. S vill se en "beredskapsskatt" för de "allra rikaste" som ska finansiera utbyggnaden av försvaret.
Vad som menas med de "allra rikaste" har partiet inte preciserat. Inte heller hur hög skatten ska vara.