Majoriteten var tydlig när landsmötet fattade beslutet sent på fredagskvällen. Efteråt var Sabuni nöjd.
– Det var väldigt tydligt. Vi går till val som det enda liberala partiet som jobbar för maktskifte, säger hon.
Beslutet innebär att landsmötet, L:s högsta beslutande organ, bekräftar den linje partirådet tog i regeringsfrågan redan i våras.
Den innebär att L ska sikta på att sitta i en borgerlig regering efter valet. Den ska kunna söka stöd för sin sakpolitik hos alla partier, även SD. Däremot ska L inte medverka till en regering där SD ingår.
Ingen rösträkning
På partirådet i våras var omkring två tredjedelar av ombuden för den linjen. Om stödet har vuxit ytterligare sedan dess är oklart. Någon rösträkning begärdes inte på landsmötet.
Beslutet föregicks av en en och en halv timme lång debatt. Många ombud uttryckte oro för vad L kan tvingas kompromissa om för att en borgerlig regering ska få SD:s stöd.
– Vi riskerar att bli unika. När Europas liberaler samlas mot nationalisterna, då gör vi tvärtom, sade L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.
Nina Lundström, ombud från Stockholm, uttryckte också oro för samverkan med SD.
– SD har definierat liberalismen som sin huvudfiende. Vill vi då ge dem mer inflytande? sade hon.
Röda linjer
Ett tjugotal motioner hade lämnats in till landsmötet med förslag på så kallade röda linjer för L:s samverkan med SD i olika sakfrågor.
Debatten handlade dock inte så mycket vad L kan förhandla med SD om, utan hur.
Det viktigaste motförslaget till partistyrelsens linje handlade om att L inte ska skriva ihop sig med andra partier innan valet, utan gå fram med egna förslag. Detta för att det ska vara tydligt vad L står för i valrörelsen.
L har redan bland annat skrivit en debattartikel om rättspolitiken tillsammans med M, KD och SD med gemensamma förslag. Den har fått intern kritik, bland annat för att ett av förslagen gick emot tidigare landsmötesbeslut.
– Det är dags att förtjäna vårt förtroende igen. Just nu gör ni det inte jättebra, sade Emma Scilaris, ombud från Västsverige, och riktade sig till partiledningen.
Inga SD-tjänstemän
Det viktigaste motförslaget innebar också att SD inte ska få ha några SD-tjänstemän i regeringskansliet om det blir en borgerlig regering.
Det vill inte partiledningen heller, men den ville inte bli uppbunden av ett sådant landsmötesbeslut. Däremot gjordes det ett förtydligande om vad partiets linje innebär. Enligt förtydligandet så ska L eftersträva att ytterkantspartierna får så lite inflytande som möjligt över arbetsreformerna.
Alla var dock inte övertygande om vikten av den formuleringen.
– Det här går inte ihop. Det är ett indiskt reptrick, sade Tina Acketoft från Skåne.
Anhängarna till partistyrelsens linje menade att partiet måste lita på Nyamko Sabuni.
– Budskapet härifrån kan bara vara ett. Vi litar på partiet och partiledningen, sade Olle Schmidt, Skåne.
Visa enighet
Andra uppmanade kritikerna att nu sluta leden och visa upp enighet.
– Vi måste bli mer tillsammans i detta parti. Vår konfliktbok är fulltecknad. Vi behöver arbetsro, sade Karolina Wallström, Örebro.
Även riksdagsledamoten Fredrik Malm vädjade om att lägga splittringen bakom sig.
– Vi måste kunna komma ut med vår politik. Allt trängs undan av den här typen av debatt och vi har haft den väldigt länge, sade han.