Regeringen är nu klar med en lagrådsremiss för en ny könstillhörighetslag. Där skiljs processen för att byta det så kallade juridiska könet från den medicinska processen.
– Det är en stor skillnad att byta juridiskt kön, där vi gör bedömningen att kunna sänka den åldersgränsen från 18 till 16 år, säger socialminister Lena Hallengren (S) till Sveriges Radio Ekot.
– När vi däremot talar om det medicinska könet, som alltså skulle föregås av att man gör könskorrigerande behandlingar och medicinska ingrepp, då ligger åldersgränsen kvar.
Nytt personnummer
När man ändrar juridiskt kön får man ett nytt personnummer där den näst sista siffran visar rätt juridiskt kön – alltså det kön man känner sig som. Man måste inte genomgå någon operation.
RFSL och RFSL Ungdom välkomnar att det nu kommer ett lagförslag, och det beskrivs som en delseger. Men flera delar av förslaget kritiseras, bland annat att det inte blir den enskildes självidentifikation som blir fullt ut styrande.
– En stor besvikelse är ju att transpersoner kommer att behöva fortsätta gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön, så det är inte självidentifikationen som är grunden i förslaget utan det är fortfarande någon annan som ska göra den bedömningen, säger Trifa Shakely, förbundsordförande i RFSL.
Men regeringen framhåller att den administrativa processen för att byta juridiskt kön ändå kommer att förenklas. Att den enskilde inte helt får bestämma själv över sitt juridiska kön motiveras med att man vill undvika risk för missbruk.
Backar från tolv år
I ett tidigare förslag från slutet av förra året, ville regeringen göra det möjligt för barn från tolv år att ansöka om ett nytt juridiskt kön i folkbokföringen, om vårdnadshavaren samtycker.
När det gäller de kirurgiska ingreppen för att byta kön ska det inte längre krävas tillstånd av Socialstyrelsen, föreslår regeringen. I stället ska beslutet fattas av hälso- och sjukvården. Enligt regeringen ska det kunna ske efter en mindre omfattande prövning än i dag.
Förslagen kommer inte att hinna behandlas i riksdagen förrän efter höstens val. De nya reglerna och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.