"Svenska hushåll pressas av höga matpriser, elpriser och drivmedelspriser. Det har blivit allt tuffare för barnfamiljer och äldre att klara av vardagens nödvändigheter. Vår uppgift är att lätta på den bördan utan att äventyra inflationsbekämpningen", skriver regeringspartiernas och SD:s partiledare i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Reduktionsplikten ligger i dag på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Enligt partiernas beräkningar innebär det att dieselpriset kan bli 5:50 kronor billigare per liter. För bensin blir skillnaden i pris mycket liten, om någon alls.
Var oense kring nivån
Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att uppnå en fastställd minskning av utsläppen från transporter. Biobränsle är dyrare och höjer därmed literpriserna.
– Vi kommer att öka utsläppen jättemycket, det är ett dubbelt svek mot de barnfamiljer som inte kommer att ha stöd av detta och för att vi sviker barnens framtid, kritiserar Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet, sänkningen.
Statsministern och moderatledaren Ulf Kristersson ser vägen till att nå klimatmålen i elektrifiering av bilar och lastbilar.
– Reduktionsplikten är ett stickspår, säger Kristersson när han anländer till SVT:s partiledardebatt.
Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna, framställer nivån sex procent som en framgång för L eftersom SD pratat om noll. Klimatmålen är fortsatt viktiga, enligt Pehrson.
– Vi måste stuva om lite i verktygslådan nu, säger Pehrson om hur målen ska nås när reduktionsplikten nästan försvinner men nämner inte vilka verktyg som ska plockas fram.
"Helt oanvarigt"
Centerledaren Muharrem Demirok undrar just vilka verktyg regeringen ska plocka fram.
– Jag hade velat se hur de nu har tänkt att man ska uppnå klimatmålen, annars är det helt oansvarigt, säger Demirok.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar har inget emot sänkningen i sig.
– Reduktionsplikten behöver sänkas, den är inte hållbar och vi behöver en som kan bevara den biologiska mångfalden, säger hon men efterlyser åtgärder för att täcka upp för de ökade utsläppen.
I Tidöavtalet kom partierna överens om att reduktionsplikten ska minskas till EU:s miniminivå, men de har varit oense kring var nivån går eftersom det inte är helt tydligt enligt EU:s regler.
SD har velat avskaffa reduktionsplikten helt. Partiledaren Jimmie Åkesson skriver på sin Facebooksida att partiet "helst hade sett ännu lägre nivå och framför allt tidigare".
Elbilar otillräckligt
Partiledarna skriver i debattartikeln att utsläppen från biltrafiken måste minska i snabb takt, men att man inte anser att reduktionsplikten är en effektiv metod för det.
Regeringen och SD vill istället satsa på elektrifiering av fordonsflottan och att biobränslet i stället ska användas i flyg- och sjöfart.
Men en sänkning av reduktionsplikten innebär kraftigt ökade utsläpp och att Sverige får svårt att nå sina klimatmål till 2030, vilket bland annat Naturvårdsverket varnat för.
Trafikverket har också bedömt att biodrivmedlen behövs ett tag till. Inte ens om det bara skulle säljas ellastbilar och elbilar från och med i år – vilket är orealistiskt – så skulle det räcka för att nå målen.