Tidöpartierna har efter förhandlingar enats om en ny gemensam klimatpolitik.

Uppgörelsen innebär bland annat att SD ställer sig bakom Sveriges mål om nollutsläpp till 2045.

I utbyte får SD vara med och förhandla om regeringens kommande klimathandlingsplan. Därtill är man överens om att transportmålet 2030 ska ses över, och att klimatpolitiska rådet ska göras om.

– Jag tycker vi fått en väldigt bra överenskommelse som går helt i linje med SD:s politik och också det vi alltid påpekat, att transportmålet för 2030 är ett destruktivt mål som vi måste se över, säger Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson.

TT: Vilken skillnad innebär det att ni nu får vara med om att utforma klimatpolitiken?

– SD är en röst för att vi ska tänka på hur all politik påverkar såväl företag som hushåll. Det är det perspektiv som vi för in i de här diskussionerna.

Del av Tidöavtalet

Han bedömer inte att det ska bli några höjda bränsleskatter.

– Det står tydligt i Tidöavtalet att bränslepriserna ska nedåt och vi vill ju hedra Tidöavtalet.

Uppgörelsen innebär att klimatpolitiken läggs in som en del av Tidöavtalet. Tidigare fanns den endast med som en del i energipolitiken.

– Detta innebär att vi har godare förutsättningar för att utforma klimatpolitiken tillsammans med SD, eftersom vi är överens om grundläggande principer för det arbetet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är lite svårt för mig att förhandla om man inte står bakom Sveriges klimatmål och åtagandena gentemot EU.

"Med på tåget"

Hon framhåller att det förpliktigar att SD ställt sig bakom klimatmålet om nettonoll 2045.

– Då kan vi på ett enklare sätt komma överens om politiken för att nå de målen.

Hon anser inte att det innebär att SD kan bromsa klimatpolitiken.

– Nej, det kan de inte. Det handlar helt enkelt om att vi har ett parti till med på tåget för att ställa om klimatpolitiken.

Överenskommelsen mellan partierna slår fast att klimatpolitiken ska utgå från tre principer: den ska ha ett internationellt perspektiv med fokus på globala utsläppsminskningar, den ska bygga på teknikutveckling med mer fossilfri el och den ska förenas med ekonomisk tillväxt.

Nya förslag behövs

Regeringen och SD är också överens om att Sverige ska leva upp till sina ESR-åtaganden inom EU. Det handlar om minskade utsläpp inom den icke-handlade sektorn, främst transporter, jordbruk och uppvärmning.

– Vi kommer att behöva presentera ny politik, nya förslag, på hur vi ska minska utsläppen från transportsektorn. Ett sånt sätt att se på det som regeringen är överens om är vikten av elektrifiering och ökad takt i elektrifieringen, säger Pourmokhtari.

Martin Kinnunen understryker att överenskommelsen innebär att ESR-målen inte ska gå ut över skogsbruket.

Generellt kan EU-målen för att minska utsläppen bli svåra att nå, säger han.

– Det kommer att bli komplicerat, jobbigt och förhoppningsvis inte särskilt kostsamt, men det får vi se.

Han hoppas att Sverige ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som man åstadkommer genom att investera i andra länder.

– Det är nyckeln.