Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens i Tidöavtalet om att ta fram ett förslag på hur ett språkkrav för omsorgspersonal kan se ut.
Utredningen, som ska göras internt på socialdepartementet, ska förhandlas mellan de fyra partierna och sedan ha sin gång – så slutresultatet är långt bort.
Men redan nu ger SD besked om vad de vill se för krav för personal inom äldreomsorgen.
– Den primära ingången är att säkerställa att vi får en god och trygg omsorg om våra äldre. Och den har tyvärr fallerat i dag på sina ställen på grund av att man har brister i språket, säger Linda Lindberg, SD:s socialpolitiska talesperson.
"Inte anställningsbar"
Hennes ingång är att språkkrav ska gälla både vid nyanställning och för redan anställda i viss mån.
– Inspelen är först och främst att språkkraven ska ställas på nyanställd personal. Klarar man inte av det då är man helt enkelt inte anställningsbar. Personal som redan är anställd, där tänker vi att där bör man också få lov att göra ett språktest.
För redan anställda ska kravet ha en ventil, på upp till ett år, då man ska få läsa svenska på egen hand utanför arbetstid. Man behåller samtidigt sin anställning. En sådan utbildning ska inte betalas av arbetsgivaren, enligt Lindberg.
– Vi har sett att man inom andra utbildningar kan gå och läsa om och läsa om under en väldigt lång tid. Och det stärker inte syftet.
Om man inte heller klarar språktestet efter denna period så ska det vara ett skäl för uppsägning.
– Ja, säger Lindberg.
"Höjer säkerheten"
TT: Kan inte det bli lite problematiskt rent arbetsrättsligt?
– Det är mycket möjligt och detta är något som utredningen får titta på, så att saker landar rätt enligt alla krav som finns. Men det ska finnas en rimlig tid att lära sig, det ska finnas stöd för att lära sig delar som man saknar, men det ska också finnas ett visst krav.
Den förra regeringen gav, efter påtryckningar från den dåvarande oppositionen, i uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett stöd för språkbedömning för anställda i äldreomsorgen. Det stödet skickades in till regeringen på tisdagen. Manualen ska kunna användas av chefer, HR-personal eller vid rekrytering.
Där ges några exempel på vad personalen bör klara av, som att beskriva hur tandborstning går till, förklara de olika stegen i en förflyttning eller bara småprata om väder och fritidsintressen.
De ska även klara av att använda rätt terminologi inom olika områden, som gällande läkemedel, måltider eller beskriva symtom och skriva sammanhängande texter för dokumentation av olika slag.
"Kan jag inte tänka mig"
Det är särskilt viktigt att undersköterskor och personal som arbetar nära brukarna kan läsa, skriva, förstå och tala svenska, säger Linda Lindberg. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen.
Språkkravet ska enligt Tidöavtalet gälla i såväl privat som offentlig verksamhet. Lindberg ser inga risker med att det skulle göra det svårare för kommunerna att hitta kompetent personal.
– Nej, det kan jag inte tänka mig. För det här höjer också tryggheten och säkerheten rent kollegialt på en arbetsplats.