Att förtroendet för regeringen sjunker efter det att en ny har tillträtt är inte ovanligt – men årets tapp på 16 procentenheter är det största som uppmätts efter ett valår i Medieakademins förtroendebarometer, som genomförts årligen sedan 1997.

Endast 34 procent har mycket eller ganska stort förtroende för regeringen, jämfört med 50 procent vid samma period förra året, enligt mätningen.

– Det är en exceptionell situation just nu, med hög inflation, diskussioner om elpriser, omvärldssituationen och räntehöjningar. Det är bistert för många hushåll och det är nog en av de stora förklaringarna, säger Toivo Sjörén, ledamot i Medieakademin och undersökningsledare.

Lägst förtroende för regeringen har väljare som sympatiserar med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Inte långt efter följer dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna – endast 33 procent har mycket eller ganska stort förtroende, att jämföra med 70 procent bland dem som sympatiserar med Moderaterna.

– Det tycker jag man ska notera, säger Toivo Sjörén.

De låga siffrorna behöver inte bero på de överenskommelser som SD slutit med regeringen, utan kan även ha att göra med exempelvis ekonomin, enligt Sjörén. Han anser dock att det innebär en press för SD att visa sina väljare att man visst har inflytande på regeringen.

– Ju sämre den där siffran är, ju mer måste de nästan agera, säger han.

Högst förtroende bland partierna har Socialdemokraterna, upp en procentenhet från fjolårets rekordnotering till 44 procent. Näst är Moderaterna med 29 procent, ned fem procentenheter från fjolårets mätning.

– Pandemin innebar en uppgång för Socialdemokraterna, sedan kom kriget och det stärkte dem ytterligare. Så det finns ett antal förklaringspunkter, men sedan har man lyckats bevara det så man har en hög position, säger Sjörén.