– Vi behöver vinna ett val för att kunna implementera detta, säger SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Reformen kallar SD för "Tusenlappen". Den skulle enligt SD ge en genomsnittlig pensionär cirka 1 000 kronor extra i plånboken varje månad.

Förslaget finns med i SD:s budgetmotion som presenteras i nästa vecka, men enligt Sjöstedt är det inte realistiskt att tro att reformen kan införas tidigare än 1 januari 2024.

Avgörande fråga

SD-ledaren Jimmie Åkesson uppger att Sverigedemokraterna kommer att vara "konsekventa" i de förhandlingar som står inför dörren efter nästa val. SD hoppas få inflytande över en eventuell borgerlig regering.

– Det här går vi till val på. Det här är en avgörande fråga för oss, säger Åkesson.

SD kan dock tänka sig andra modeller också för att höja pensionerna. Det viktiga är, enligt Åkesson och Sjöstedt, att de äldres ekonomiska villkor förbättras.

– Men det är den här modellen vi tror på, säger Åkesson.

Ett problem för SD är att tänkbara samarbetspartier som Moderaterna och Kristdemokraterna, redan har ett samarbete med Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet inom ramen för den så kallade pensionsgruppen.

Huruvida M och KD är villiga att lämna pensionsgruppen kan inte Åkesson och Sjöstedt svara på i dag.

Vill slopa pensionsavgift

Kostnaden för reformen beräknas till 23,1 miljarder kronor och ska enligt partiet bäras av staten. Sjöstedt pekar på att det som SD vill spara på det internationella biståndet överstiger kostnaden för pensionsreformen.

Flera delar i dagens pensionssystem behöver förändras för att genomföra reformen.

SD vill slopa den allmänna pensionsavgiften och höja grundskyddet, garantipensionen och bostadstilläggen för pensionärer.

Arbetsgivarnas ålderspensions­avgift föreslås att höjas från 10,21 till 18,5 procent av brutto­inkomsten, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande utsträckning till 3,33 procent. Enligt förslaget lämnas den sammanlagda arbetsgivaravgiften därmed oförändrad.

Enkelt genomföra

Åkesson uppger att behovet av höjda reformer är stort och pekar på att Sverige har 320 000 "fattigpensionärer".

– Det är ett svek från regeringen att man låter fattigdomen bland äldre skena i väg, säger han.

På Pensionsmyndigheten säger man att SD:s förslag är tekniskt genomförbart, och liknar för övrigt något som myndigheten själv föreslagit.

– Tekniskt så är det helt realistiskt, det är enkelt att genomföra, men det har ju väldigt stora statsfinansiella konsekvenser, det slukar ju mycket pengar. Huruvida det är realistiskt i det perspektivet har vi inte tagit ställning till, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Däremot stämmer det inte som SD påstår att pensionssystemet är underfinansierat. Tvärtom finns det ett överskott motsvarande 1 000 miljarder i systemet.

Inte underfinansierat

– Det de menar när de säger att det är underfinansierat är egentligen att de tycker att pensionerna är för låga. Men då använder de felaktiga begrepp, systemet har avgifter och inkomster som täcker utlovade pensioner, säger Settergren.

Det stämmer heller inte att Sverige skulle ha en av Europas högsta pensionsåldrar, många länder har högre. Pensionsåldern har inte ökat alls under de senaste 20 åren, utan i stället sjunkit svagt.

En orsak till att den allmänna pensionens nivå sjunkit är att människor lever längre och att pensionsåldern inte ökat i takt med det. De förslag om höjd pensionsålder, som ännu inte är fullt genomförda, kommer tio år för sent, anser Ole Settergren.

Att Sverige skulle ha Nordens högsta andel fattigpensionärer, 15 procent av pensionärerna, stämmer, men bara om man ser till relativ fattigdom. Ser man till absolut fattigdom så har Sverige den lägsta andelen i EU.