Koranbränningar i Sverige har väckt stor ilska i den muslimska världen och Sverige bedöms ha gått från att ses som en legitim måltavla för terrorbrott till en prioriterad sådan.

Två misstänkta terrorceller har avslöjats av polis, en i Sverige och en i Tyskland, som båda uppges ha blivit påverkade av koranbränningarna. Förra veckan stormades också Sveriges ambassad i Bagdad i Irak.

Mot den bakgrunden är det rimligt att se över rättsläget, anser justitieministern.

– De säkerhetsrisker som finns för medborgarnas trygghet och liv och hälsa är naturligtvis en sådan sak vi har med oss och något vi följer utomordentligt noga, och också överväger åtgärder för den händelse vi skulle behöva sätta in sådana, säger Gunnar Strömmer på regeringens pressfika.

"Analys pågår"

Kammarrätten konstaterade i en dom i juni att det krävs konkreta risker i samband med en koranbränning för att polisen ska kunna avslå en ansökan. En generellt förhöjd risk för terror i hela Sverige ska inte påverka bedömningen.

Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, har krävt att ordningslagen ändras så att den också tar hänsyn till rikets säkerhet.

Det här är nu en fråga som regeringskansliet analyserar.

– Förvaltningsdomstolarna har stakat ut handlingsutrymmet när det gäller tillståndsprövningen. I ljuset av vårens händelser måste vi analysera rättsläget och det analysarbetet pågår och vi får återkomma till eventuella slutsatser av det, säger Gunnar Strömmer.

"På högkant"

Strömmer kan inte säga när arbetet kommer att vara klart. Men han konstaterar att våren inneburit en stor anspänning.

– Jag tycker också att vi ska ta in att det inte är en normalitet att svenska ambassader blir stormade. Den bakgrunden gör att frågorna står på högkant. Å andra sidan är det en betydande komplexitet i frågorna.

– Yttrandefriheten har ett utomordentligt starkt skydd och det har den av väldigt starka skäl.

Terrorhotnivån i Sverige ligger kvar på en trea, "förhöjd nivå", på den femgradiga skalan.