Valet 2018 var det 87,2 procent av de röstberättigade som röstade i riksdagsvalet. Med samtliga valdistrikt räknade framgår att den siffran sjunkit med tre procentenheter.
Anders Sannerstedt docent i statsvetenskap vid Lunds universitet är förvånad.
– Det här valet uppfyller flera saker som man normalt brukar koppla ihop med ett högt valdeltagande, som en spännande valrörelse med oviss utgång och ett val som väljarna uppfattade som betydelsefullt. Jag har ingen bra förklaring till varför det sjönk, säger han.
Inga rimliga förklaringar
Hans intryck är att detta var ett val som tickade i alla de boxarna och att den trend vi sett under många år med stigande deltagande snarare skulle ha fortsatt.
– Jag har hört olika förklaringar som att långa köer vid vallokalerna fått folk att vända, eller att väljare varit oroliga för coronasmitta. Men jag tror faktiskt inte att det haft någon stor betydelse. Ibland inträffar det särskilda väderhändelser som får folk att stanna inne, men några sådana var det inte heller i söndags.
Tittar man på valdeltagandet på kommunnivå, där de så kallade onsdagsrösterna ännu inte är inräknade, är det stora skillnader över landet. Allra lägst deltagande var det i kommuner i Norr- och Västerbotten. I Haparanda var deltagandet 64,2 procent och i Övertorneå, Åsele och Malå omkring 66 procent.
Botkyrka, söder om Stockholm, har också lågt valdeltagande med 68 procent. Enligt en genomgång som Dagens Samhälle har gjort var det i vissa distrikt i Botkyrka så lågt som 40 procent.
Skånekommuner i topp
Högst deltagande var det i skånska Lomma där 89 procent röstat i riksdagsvalet, liksom Vellinge, Kävlinge och öländska Mörbylånga med omkring 88 procent.
– Det är känt att det är klassbetingat om man röstar eller inte och att personer med utländsk bakgrund har ett lägre valdeltagande. I så kallade särskilt utsatta områden, som det finns fler av ibland annat Botkyrka, brukar valdeltagandet vara lägre, säger Anders Sannerstedt.
En kommun som utmärker sig är Bräcke i Jämtlands län där valdeltagandet ökade med 8,6 procentenheter sedan 2018. I Malå kommun rasade däremot deltagandet med 15,7 procentenheter från 2018.
Trots att valdeltagandet sjunker är det ingen demokratisk kris att tala om enligt Anders Sannerstedt.
– I internationella jämförelser ligger Sverige högt. Sen kommer det krävas analyser till varför det sjönk i år, kanske får vi svar i framtiden, säger han.
