På söndag den 1 oktober öppnar det turkiska parlamentet igen efter sommaruppehållet. Ett viktigt datum, eftersom president Recep Tayyip Erdogan har lovat att han så snart som möjligt därefter ska skicka över den svenska Natoansökan till parlamentet för ratificering.

På detta skakade statsminister Ulf Kristersson (M) och Erdogan hand vid Natotoppmötet i Vilnius i somras.

Men även om den svenska Natoansökan landar hos parlamentet i början av oktober, betyder inte det att Natomedlemskapet är i hamn.

– Det ser inte jättebra ut när parlamentet nu öppnar, säger Michael Sahlin, tidigare svensk ambassadör i Turkiet.

Låst om stridsflyg

En fråga som komplicerar processen är den turkiska regeringens önskemål att köpa stridsflyg av USA.

Den amerikanska kongressen har inte gett klartecken till försäljningen och Erdogan är upprörd över att USA:s president Joe Biden så tydligt kopplar ihop köpen av F16-plan med godkännande av svenskt Natomedlemskap.

Än så länge ser situationen låst ut. Och även om Turkiet skulle få köpa planen är det inte säkert att vägen till Nato plötsligt ligger öppen för Sverige.

– Jag utesluter inte att det innebär en upplåsning, men andra bekymmer finns ändå kvar, så det är inte säkert att det räcker, säger Michael Sahlin.

Utrikesminister Tobias Billström (M) brukar framhålla att det gick snabbt för Finland att få sitt medlemskap godkänt av det turkiska parlamentet – bara ett par veckor.

– Jag befarar att det inte kommer att gå så snabbt för den svenska ansökan. Det har varit klart ända sedan Madrid att Turkiet har gjort skillnad på Finland och Sverige, säger Michael Sahlin.

Krattat manegen

Erdogan själv har på senaste tiden i olika uttalanden krattat manegen för att processen i parlamentet kan ta tid.

Bara en titt på hur frågan kommer att behandlas i parlamentet visar att det finns tillfällen att sätta käppar i hjulen.

När den svenska ansökan lämnats över av Erdogan till talmannen skickas ärendet vidare till utrikesutskottet och försvarsutskottet för behandling, sedan går det tillbaka till utrikesutskottet för omröstning. Därefter hamnar frågan i den stora kammaren för avgörande.

Och när parlamentet har sagt sitt går frågan tillbaka till Erdogan igen för att formellt sätta punkt.

Den svenska regeringen pekar ihärdigt på handslaget i Vilnius och upprepar att Sverige har uppfyllt allt vad som krävs, vilket också alla Natomedlemmar utom Turkiet och Ungern håller med om.

Turkiska krav

Regeringen anser att förhandlingen är avslutad, och någon annan diplomatisk linje är svår att hålla, anser Sahlin. Men Erdogan fortsätter att prata om att Sverige måste leverera mer.

– Det är som om vi inte har kommit en millimeter sedan förra sommaren när det gäller turkiska krav på utlämningar och liknande, säger han.

Lägg till detta att upprördheten är stor över den senaste tidens koranbränningar och vad man i Turkiet uppfattar som islamofobi. Ytterligare koranbränningar skulle kunna leda till att läget försämras ännu mer, särskilt som nationalistiska partier har fått större tyngd i det turkiska parlamentet efter valet i våras.

Inte mycket pekar på en snabb och enkel resa för den svenska Natoansökan.

– Det är en riktigt besvärlig situation, och det ligger inte riktigt i Sveriges händer, säger Michael Sahlin.

– Å andra sidan är Turkiet ett land som har gjort oförutsägbarhet till en dygd, och saker kan hända snabbt.