Sverigedemokraternas partiledning ser inga hinder för Perez, som haft en riksdagsplats sedan 2020, att sitta kvar eller kandidera på grund av tvisten.
Han står som tvåa efter Jimmie Åkesson på riksdagslistan i Uppsala län och som andranamn i valet till kommunfullmäktige i Uppsala.
Partiledningen nöjer sig med att Perez sagt att han kommer att betala skatten om slutresultatet av tvisten blir den. Efter förvaltningsrättens dom är Skatteverkets krav 6,2 miljoner för obetald kapitalskatt samt 3,7 miljoner i skattetillägg.
"Vi följer naturligtvis den rättsliga processen och avstår att kommentera saken ytterligare till dess att den är genomförd", sade partiets presschefen Oscar Cavalli-Björkman efter domen och han har inte mer att säga nu.
När David Perez fick sin riksdagsplats 2020 inledde han med att ta tjänstledigt ett år. Som skäl angav han "pågående tvist med Skatteverket". Nu tänker han inte ta ledigt.
I skatteparadis
Tvisten, som bland andra Upsala nya tidning har rapporterat om, har pågått i flera år. Den handlar om transaktioner från bolag i skatteparadis till ett svenskt bolag motsvarande 44 miljoner. Värden om 25 miljoner har sedan gått vidare därifrån och till bolag utomlands.
Ärendet har sin upprinnelse i avslöjandet av de så kallade Panamadokumenten 2016. En läcka från advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama visade att byrån hade hjälpt personer över hela världen med att bilda brevlådebolag i ett 20-tal skatteparadis för att gömma pengar. Skatteverket har sedan dess undersökt svenska kopplingar vilket lett till utredningar, återkrav på flera hundra miljoner och rättsliga processer.
I slutet av 2019 beslutade Skatteverket att Perez skulle betala skatt på transaktionerna eftersom verket ansåg sig kunna bevisa att han varit ägare i de aktuella bolagen. Och verket kom fram till att transaktionerna inte handlade om köp, amorteringar eller liknande. Det var rena överlåtelser utan affärsmässiga skäl.
Året efter beslutade verket 2020 även om skattetillägg.
Har överklagat
Perez överklagade Skatteverkets beslut.
Han förnekar att han ägt bolagen tiden det gäller. Det var nära anhöriga som gjorde det, har han hävdat. Det gällde bland annat ett bolag bildat i Panama 2012, med hjälp av den beryktade advokatbyrån och Nordeas kontor i Luxemburg. Det var från det som aktier värda 44 miljoner flyttades.
Men i domen från förvaltningsrätten i våras går domstolen nästan helt på Skatteverkets linje.
Enligt domstolen har verket visat att det framgår klart att Perez ägt bolagen. De dokument som han lämnat in för att styrka sin version har lågt eller mycket lågt bevisvärde, enligt rätten. Det är bland annat handlingar som upprättats inom familjen och handlingar som upprättats långt i efterhand.
Oriktiga uppgifter
Förvaltningsrätten anser att han i flera fall har lämnat oriktiga uppgifter som motiverar både efterbeskattning och skattetillägg. Skatteverket har först efter "omfattande utredningsarbete" kunnat reda ut alla transaktioner, enligt rätten.
– I grund och botten håller vi inte med om bedömningen och vi tycker att Skatteverkets påståenden är helt felaktiga, säger David Perez som strax före midsommar överklagade domen till kammarrätten.
Även Skatteverket har överklagat de delar där rätten gick på Perez linje.
Rätten säger nej till de krav på ersättning om 830 000 kronor som Perez lagt fram avseende kostnader i målet.
Han beviljas 60 000. Rätten anser att specifikationen för kostnaderna har så så stora brister att det inte går att avgöra om den nedlagda tiden eller angivna timkostnader är skäliga.