SKR vill se lagändring för politikers säkerhet

Trakasserier mot förtroendevalda politiker är ett hot mot demokratin och det måste tydliggöras vilket ansvar kommuner och regioner har för deras säkerhet. Det anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som vill att regeringen skriver om kommunallagen.

Sveriges Kommuner och Regioner har skickat en hemställan till regeringen. Arkivbild.

Sveriges Kommuner och Regioner har skickat en hemställan till regeringen. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2022-07-02 17:08

SKR har skickat en hemställan till regeringen och civilminister Ida Karkiainen (S).

– Vi skulle vilja ha en tydlig skrivning i kommunallagen där det framgår att kommunerna är skyldiga att vidta åtgärder när en förtroendevald utsätts för olika former av trakasserier eller hot och våld, säger SKR:s ställföreträdande ordförande Carola Gunnarsson.

Ser ett ökat hot

I dag får SKR en del samtal som gäller trakasserier som riktats mot politiker.

– Kommuner och regioner ser ett ökat hot mot de förtroendevalda och vi får kontakter med enskilda förtroendevalda som är helt förtvivlade och inte vet hur de ska hantera sin situation, säger Gunnarsson.

När en politiker har hotats uppstår ofta frågetecken kring hur det ska hanteras, berättar hon.

– En politiker är inte anställd och därför gäller inte arbetsmiljölagstiftningen mot en förtroendevald på samma sätt som den gäller gentemot exempelvis en tjänsteperson i kommunen.

Skillnader i landet

Vilka konkreta åtgärder kommuner och regioner ska vidta om politiker hotas behöver inte vara reglerat i lagen, menar Gunnarsson. Hon säger att det exempelvis kan vara personskydd och psykologhjälp för utsatta. Dessutom betonar hon vikten av att alla brott mot förtroendevalda polisanmäls.

– I grunden ligger att det alltid måste finnas ett väldigt bra samarbete mellan kommunen och den lokala polismyndigheten.

I dag hanterar kommuner och regioner hat och hot mot politiker på olika sätt, berättar Gunnarsson.

– De skillnaderna kan inte minst bero på vilka resurser man har i en kommun.

Förra året presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) en enkätundersökning bland förtroendevalda. Då uppgav var fjärde person (26 procent) att de utsatts för hot, våld, trakasserier, skadegörelse eller stölder.

Hot mot demokratin

Carola Gunnarsson berättar att förtroendevalda kvinnor är en grupp som är särskilt utsatt. En hel del hot och hat riktas mot politiker i sociala medier.

– Jag tycker att det är en väldigt oroande utveckling som vi ser och jag är mycket bekymrad, ska jag säga, inför den här valrörelsen.

Hon anser att trakasserier mot förtroendevalda och deras familjemedlemmar är ett hot mot det demokratiska samhället.

– Vem vill vara politiker om du samtidigt utsätter dig själv som person för hot, våld och trakasserier?

Fakta: Hot mot politiker

Politikernas trygghetsundersökning genomförs av Brottsförebyggande rådet på uppdrag av regeringen. Den senaste undersökningen presenterades 2021.

Av drygt 13 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i riksdagen och fullmäktigeförsamlingar svarade närmare 8 000 på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2020.

Totalt uppgav 26 procent av de förtroendevalda att de utsatts för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld under 2020.

Andelen utsatta var störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera).

Vid de flesta händelser under 2020 var förövaren okänd eller anonym.

I politikernas trygghetsundersökning från 2018 uppgav 32,6 procent av de förtroendevalda att de upplevt hot, våld eller trakasserier.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning, Brå

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!