SprÄktester pÄ vÀg inom Àldreomsorgen

Regeringen tar nu första steget mot att införa sprÄkkrav inom Àldreomsorgen.
–SprĂ„kkunskaperna inom Ă€ldreomsorgen Ă€r för dĂ„liga och det leder till risker för de Ă€ldre, sĂ€ger integrationsminister Anders Ygeman (S).

SprÄkbrister kan leda till problem i omsorgskvaliteten eller patientsÀkerheten. Arkivbild.

SprÄkbrister kan leda till problem i omsorgskvaliteten eller patientsÀkerheten. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Politik2022-05-06 11:07

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt stöd för sprÄkbedömning.

Med detta ska verksamheter inom Àldreomsorgen kunna genomföra sprÄktester för anstÀllda.

– Det finns i lagstiftningen tydligt att man ska kunna prata och skriva svenska. Nu vill vi tydliggöra sprĂ„kkraven sĂ„ att kommunerna fĂ„r en möjlighet att helt enkelt kontrollera vilka kunskaper de som ska anstĂ€llas har i svenska sprĂ„ket, sĂ€ger integrationsminister Anders Ygeman.

Dröjer till 2023

BÄde Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom Àldreomsorgen.

Även redan anstĂ€lldas sprĂ„kkunskaper ska kunna kontrolleras.

– I och med att kriterierna varit ganska otydliga Ă€r det alltför mĂ„nga som inte talar tillrĂ€ckligt bra svenska och dĂ€rmed alltför mĂ„nga Ă€ldre som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt bra omsorg, sĂ€ger Anders Ygeman.

Det dröjer dock innan sprÄkkravet kan bli verklighet. Socialstyrelsen ska redovisa sprÄkbedömningsstödet i februari nÀsta Är. Först dÀrefter kommer kommunerna ha möjlighet att anvÀnda sig av det.

Det kommer inte heller att vara ett krav att genomföra sprÄktester.

– Man kan inte vĂ€lja bort att ha svensktalande anstĂ€llda. DĂ€remot kan man vĂ€lja att ha andra verktyg för att kontrollera, sĂ€ger Anders Ygeman.

TT: Men kommuner som inte vill kontrollera kan fortsÀtta som förut?

– DĂ„ ser jag nog framför mig att de kommunpolitikerna kommer att bli avsatta i val. Det hĂ€r kommer att tydliggöra om det finns kommuner som inte tar frĂ„gan pĂ„ allvar, sĂ€ger Ygeman.

Sent agerande?

Han tror inte heller att det kommer att bli svÄrt för kommunerna att hitta personal.

– Tanken Ă€r inte att utestĂ€nga ett antal mĂ€nniskor som kan jobba inom Ă€ldreomsorgen, utan att se till att ha de fĂ€rdigheter som krĂ€vs för att klara jobbet, sĂ€ger han.

NÄr man inte upp till kraven Àr det upp till arbetsgivaren att utbilda. För detta har kommunerna fÄtt 61 miljoner kronor per Är fram till 2024 enligt Ygeman.

VittnesmÄl och larm om sprÄkbristerna inom Àldreomsorgen Àr inte nya.

TT: Varför har ni inte agerat tidigare?

– Vi har infört sprĂ„kutbildningssatsningen innan. Det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ en av de viktiga lĂ€rdomarna frĂ„n pandemin. Nu gĂ„r vi vidare med sprĂ„kkriterierna och jag utesluter inte att det kan bli aktuellt med ytterligare Ă„tgĂ€rder.

Fakta: SprÄkkrav

I Socialstyrelsens allmÀnna rÄd om grundlÀggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjÀnstens omsorg om Àldre anges att personalen bör ha förmÄga att förstÄ, tala, lÀsa och skriva svenska.

Regeringen bedömer att ett sprÄkbedömningsstöd skulle kunna bidra till att stÀrka förutsÀttningarna för en god vÄrd och omsorg om Àldre.

SprÄkbedömningsstödet Àr frÀmst tÀnkt att anvÀndas vid nyrekrytering av personal men ska ocksÄ kunna anvÀndas för att se om befintlig personal har behov av att stÀrka sina kunskaper i svenska.

KĂ€lla: Regeringen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!