– Det delade ansvaret har skapat otydlighet och personer har kunnat hamna i kläm, sade Lena socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Hon ger uppdraget till Lars Lööf, överdirektör på Arbetsförmedlingen, som tidigare bland annat varit handikappombudsman och har utrett yrket personlig assistent. Direktiven säger att han ska lämna sina förslag i mars 2023.

Utredningen är ett svar på att riksdagen i december förra året uppmanade regeringen att utreda en övergång till statligt huvudmannaskap. Frågan fanns också med i det nu spräckta januariavtalet.

Hallengrens direktiv till utredaren är att analysera för- och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap. Men han är inte låst till att föreslå hur staten ska ta över, utan fri att föreslå alternativ till att staten får ansvaret.

Är orolig

– Jag är orolig och besviken. När jag lyssnar till socialministern är det uppenbart att ministern och regeringen inte har bestämt sig om ansvaret ska vara statens eller kommunernas, säger kristdemokraten Pia Steensland.

Hon var en av dem som drev på riksdagens beställning till regeringen att utreda hur, inte om, staten ska ta på sig hela ansvaret för assistansen. Vänsterpartiet och Moderaterna stod också bakom, med stöd av Sverigedemokraterna.

Maj Karlsson (V) välkomnar utredningen -- tar staten ansvaret kan rättvisan öka och bedömningarna om hjälpbehov bli mer enhetliga. Då blir stöd och bedömning av behov inte avhängigt vilken kommun en person bor i.

Men även hon ställer sig undrande till vilka alternativ till statligt ansvar regeringen ber utredaren överväga.

– Jag vet inte riktigt vad regeringen menar. Riksdagen har ju sagt att den vill ha ett förstatligande, säger Karlsson.

SD:s Carina Herrstedt Ståhl, ansvarig för partiets funktionshinderspolitik, undrar också.

– Det har ju funnits en majoritet i riksdagen för statligt huvudmannaskap sedan 2018, det handlar inte om att ta fram för- och nackdelar med det, säger Herrstedt Ståhl.

Med dagens ordning har kommunerna ansvaret för assistans till funktionshindrade upp till ett visst antal timmar per vecka. Överstiger behovet av hjälp den gränsen kan personen få statlig assistansersättning och anställa egna assistenter. Det är inte bara att kommuner kan göra olika bedömningar, en kommun och Försäkringskassan kan också ha olika åsikter om behovet är så stort att en person ska ha statlig assistansersättning.

Välkomnar

Förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) välkomnar utredningen. De anser att frågan om statligt huvudmannaskap borde ha varit utredd för länge sedan. Stödet ska inte avgöras av var man bor.

– Det är på tiden att det utreds, säger Johan Klinthammar, vice förbundsordförande för RBU.

Men han säger att det finns en oro för hur överflytten från kommuner till stat kan gå till utan att det innebär problem för berörda, det är en stor förändring.