Trots många valresultat som har upplevts som överraskande de senaste åren – exempelvis Donald Trumps seger i presidentvalet 2016 – har opinionsmätningarna inte blivit sämre, skriver Dan Hedlin.

Men det finns alltjämt problem, inte minst i hur mätningar tolkas av läsaren. Hedlin listar tre exempel på vanliga feltolkningar.

Den första är att läsa resultaten som att de vore exakta. Den så kallade felmarginalen är något att ta på allvar. Ofta ligger partierna nära varandra och inte sällan är felmarginalen flera procentenheter stor.

Den andra feltolkningen är att dra för stora slutsatser av en enda mätning. Uppseendeväckande resultat ena dagen följs ofta av mer väntade resultat nästa dag.

Den tredje feltolkningen är att underskatta slumpens roll. Hedlin lyfter fram arbetssättet för mätningar som exempel. En tillfrågad person som inte kan säga vilket parti den hade röstat på om det vore val i dag får i stället frågan om vilket parti det lutar åt. Om personen fortfarande inte kan svara får den, ofta, frågan om vilket parti som är minst dåligt – och vem vet vilka utspel partierna gör fram till valdagen, påpekar Hedlin.