– Man ska till exempel inte gå fram med propositioner, göra viktiga utnämningar, skriva regleringsbrev eller svara på interpellationer om det inte kan motiveras, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap, vid Stockholms universitet.

Vissa undantag kan dock enligt Teorell göras om ett dröjsmål i en fråga skulle skada viktiga allmänna intressen. Han tror därför inte att pandemihanteringen kommer att påverkas som läget ser ut nu. Däremot kan det bli problem om pandemin drar ut på tiden och man behöver återinföra restriktioner.

– Om det då finns politiska motsättningar om vad man ska göra kommer det bli svårt för regeringen att gå fram, om man inte vill bryta mot praxis eller hänvisar till klausulen om allmänhetens intresse.

Uppehåll väntar

Eftersom riksdagen normalt sett tar sommaruppehåll, utöver de eventuella statsministeromröstningar som kommer hållas, tror inte Jan Teorell att övergångsregeringen kommer påverka politiken lika mycket som under den förra regeringskrisen, efter valet 2018.

– Så länge har ingen övergångsregering suttit tidigare i Sverige. Då tolkade man sitt mandat väldigt restriktivt och man var till och med tvungen att gå fram med en budget som i stort sett var en upprepning av föregående års budget. Men där är man inte just nu, säger han.

Det vanliga är att övergångsregeringar träder in någon vecka eller två under politiska kriser. Enligt Jan Teorell är det sannolikt att även denna övergångsregering blir mer kortvarig än den senaste från 2018.

Löfven eller Kristersson

I första hand tror han att talmannen kommer att pröva om det finns majoritetsstöd för Stefan Löfven eller Ulf Kristersson.

– Det skulle förvåna mig om det blir en lång process. Riksdagen kan inte själv utlysa extraval, men den kan göra det genom att rösta ned fyra talmansförslag. Vet talmannen att en majoritet i riksdagen har för avsikt att göra det, då kommer han att lägga två eller fyra förslag i snabb följd och då tar det max några veckor.