Koranbränning, opinionsstorm, terrorhot, och ett skört hopp om Nato-medlemskap. Den svenska regeringen befinner sig i ett gungfly där den måste jämka principiella rättigheter med realpolitik.
Senast en svensk regering tvingades hantera en liknande balansgång och världens strålkastare riktades mot Sverige var när den sovjetiska ubåten U-137 dök upp vid inloppet till Gåsefjärden i militärt skyddsområde utanför Karlskrona 1981. Det menar Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Dåvarande statsminister Torbjörn Fälldin stod då inför dilemmat: lämna ut ubåten omedelbart eller gå mer försiktigt fram i förhandlingar.
För att hitta ännu ett tillfälle när landet hamnade under liknande press får man gå tillbaka till transittrafiken med tyska tåg som tilläts köra genom Sverige under andra världskriget, menar Göran Sundström.
– Principiellt ville man inte släppa tyskarna genom landet, realpolitiskt kände man sig tvungen till eftergifter, säger han.
"Beroende av tredje part"
Situationen nu är inte svårare än vid dessa två historiska brännpunkter, enligt Göran Sundström. Men då låg situationen i händerna på regeringen.
– Skillnaden nu är att vi är beroende av en tredje part, som ska godkänna oss för Nato. Jag kan inte påminna mig om att vi har varit i denna typ av utpressningssituation tidigare, säger han.
Samtidigt som regeringen tampas med kritik från opinionen måste den blidka Turkiet. I den balansgången trampar den lätt i klaveret, enligt Göran Sundström, och syftar på att utrikesdepartementet nyligen i ett offentligt uttalande fördömde koranbränningar.
Något som kan tolkas som att regeringen inte ställer upp på grundlagen.
– Det riskerar att uppfattas som taffligt skött. Att enskilda ministrar tar avstånd från koranbränningar är en sak. Men när regeringen fattar ett kollektivt beslut kan det tolkas som att de tar en enskild medborgare, som använt sin grundlagsskyddade rättighet, i örat.
TT: Är det i en skör diplomatisk process inte viktigt att gå till mötes?
– Jo, och här har regeringen gjort en politisk kalkyl, medveten om vilken kritik beslutet kunde väcka. De valde att ta den smällen för att få gå med i Nato.
Att utrikesminister Tobias Billström följt med statsminister Ulf Kristersson till USA i möte med president Joe Biden tolkar Göran Sundström som ännu en markering om att både Sverige och USA menar allvar.
– Nu är det en kamp mot klockan och tydliga markeringar om att nu ska Sverige med i Nato. Nu är det upp till USA att få Turkiet med på vagnen.
"Kan bli slutet på koranbränning"
Ett sådant möte kan även innebära slutet på koranbränningar, tror Göran Sundström.
– Så länge spelet mellan Sverige och Turkiet pågår kommer de som bränner koraner få mycket uppmärksamhet. Att släppa in Sverige i Nato och få bort frågan från dagordningen kommer minska incitamentet för att bränna koraner, säger han.
TT: Det är en svår process, oavsett regering. Kunde oppositionen skött det annorlunda?
– Nej, vi vet inte hur dialogen mellan polisen och regeringen sett ut. En annan regering hade kanske haft en annan dialog med polisen. Men vi vet inte hur det hade blivit.