– Det kan ju vara att hon haft en annan linje än andra ledande i partiledningen. Om det sen är att hon har sökt en regeringskris eller att hon är kompromisspersonen, det vet vi faktiskt inte, säger Hinnfors.

Just nu vet ingen utomstående de verkliga orsakerna till hennes besked, understryker han. Det handlar om att ta fasta på de röksignaler som funnits. I slutskedet av Migrationskommitténs arbete var Isabella Lövin ute och larmade om att MP absolut inte kunde vara med på att Socialdemokraterna gör upp om migrationspolitiken med Moderaterna i riksdagen.

Tydliga varningssignaler

Det fanns tydliga varningssignaler om att MP i så fall kunde lämna regeringen. Socialdemokraterna backade och lämnade samtalen med M. Men regeringen har fortfarande att göra upp om en proposition om en ny, stramare migrationspolitik där MP reserverat sig i stort sett mot hela kommitténs betänkande.

När den tillfälliga, skärpta lagen infördes 2016 kunde MP, om än med stor vånda, gå med på det med hänvisning till att den var tillfällig. Nu vill Socialdemokraterna i princip permanenta den lagen, vilket blir mycket svårt för MP att gå med på.

Vid sidan av migrationspolitiken finns också det kommande beslutet i regeringen om Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Mark- och miljööverdomstolen godkände etableringen och frågan ligger nu för avgörande i regeringen.

Gett upp

– Hon vet väl antagligen mot vart det barkar. Ett tillstånd för Preem skulle ju inte tas emot med entusiasm i Miljöpartiet. Det är dessutom på hennes område, säger Hinnfors.

Både i den frågan och i migrationsfrågan tornar det upp sig en kritik i Miljöpartiet kring var gränsen för partiets medverkan i regering egentligen går. Hittills har partiet varit mycket lojalt i regeringen, framhåller Hinnfors.

– Till slut finns det gränser. Ett språkrör kan ju då komma fram till en punkt där man inte får ihop det längre, att en extremt tung tid ligger framför och att man då vill göra något annat i stället. Det kan ju vara ett scenario att hon gett upp, säger Jonas Hinnfors.