På söndagen fortsatte utrikesministrarna för de 30 Natoländerna sina överläggningar i Berlin. Efteråt höll Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock en pressträff tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som deltog på länk från Bryssel sedan han testat positivt för covid-19.
– Turkiet har gjort klart att deras avsikt inte är att blockera medlemskap. Jag tror att vi kommer att kunna hantera frågorna de lyft utan att fördröja processen. Jag tror fortfarande på en snabb och smidig process, säger Stoltenberg.
Vid en presskonferens tidigare under söndagen fick den turkiska utrikesministern Mevlüt Cavusoglu frågor om Turkiets motstånd mot en Natoansökan från Finland och Sverige. Han pekade då ut Sverige som problemet – och utrikesminister Ann Linde (S) som provokativ.
– Den finska utrikesministern är väldigt respektfull mot vår position men vi ser inte samma sak från den svenska sidan, fortsätter han.
Den turkiske utrikesministern tog också upp avbrutna leveranser av försvarsmateriel från de nordiska länderna, något han säger att det måste bli ändring på.
"Historiskt ögonblick"
Under lördagen deltog utrikesminister Ann Linde (S) och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på Natos utrikesministermöte, och uppdaterade då Nato om ländernas beslutsprocesser.
– Finland och Sverige är Natos närmaste partner. Beslutar de sig för att ansöka om medlemskap vore det ett historiskt ögonblick, sade Stoltenberg vid söndagens pressträff i Berlin.
– Deras medlemskap skulle stärka vår gemensamma säkerhet, demonstrera att Nato är en öppen organisation och att aggressioner inte betalar av sig.
Generalsekreteraren uppgav också att försvarsalliansen ser över möjligheterna att kunna erbjuda Sverige och Finland säkerhetsgarantier under perioden mellan ansökan och godkänt medlemskap.
– Vi kommer att undersöka olika sätt att erbjuda säkerhetsgarantier inklusive ökad Natonärvaro i regionen, sade Stoltenberg.
Annalena Baerbock avslutade sitt anförande med ett tydligt besked:
– Sverige och Finland, om ni är redo så är vi redo.
Ökad närvaro
USA:s utrikesminister Antony Blinken sade efter söndagens ministermöte att han bedömer att Nato kommer att ställa sig bakom en svensk eller finsk medlemsansökan, de turkiska invändningarna till trots.
– Jag är väldigt trygg med att vi kommer att nå samförstånd, säger han enligt nyhetsbyrån AFP.
På frågan om vilken typ av stöd Nato kan erbjuda till Sverige och Finland under en ansökningsprocess säger Jens Stoltenberg till TT att det bland annat kan handla om att skala upp sedan tidigare planerade övningar i Östersjöområdet.
– Utöver övningar så kommer vi att öka närvaron av Nato och Natoallierade. Det kan vara i luften, till sjöss eller på land, säger Stoltenberg.
TT: Hur långt bedömer du att processen har kommit vid tiden för Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni om Finland och Sverige ansöker om medlemskap nästa vecka?
– Jag har svårt att se att 30 medlemsländer ska ha hunnit ratificera en ansökan till i slutet på juni.
Lite förvirrad
Turkiet, Finland och Sverige hade i lördags ett gemensamt möte, där man tog upp president Recep Tayyip Erdogans anklagelser om att Sverige och Finland utgör en fristad för terrorstämplade organisationer som kurdiska PKK och YPG.
Ann Linde kommenterade frågan vid Socialdemokraternas pressträff om Nato på söndagskvällen och sade då att svenska tjänstemän ska resa till Turkiet för fortsatta diskussioner.
Att den turkiska delegationen uppfattade henne som provokativ handlar, säger hon, om en felöversättning. För svenska medier uppgav Linde att Turkiet betraktar vissa organisationer som Sverige och en rad andra länder arbetar med i nordöstra Syrien som terroristorganisationer.
– Det översattes i turkisk media till att jag anser att Turkiet anser att alla kurder är terrorister, och då blev det en väldigt stark reaktion på det, säger hon.
– Jag har god tro på att vi ska kunna lösa ut den här bilaterala frågan, och att den inte ska få störa vår ansökningsprocess, säger hon.