Stort steg framåt för svensk Natoansökan

På torsdag tar den svenska Natoansökan ett stort steg framåt mot ratificering i det turkiska parlamentet. Då röstar utrikesutskottet om saken. Nästa vecka kan den slutliga ratificeringen av svenskt medlemskap ske i Turkiet.

Turkiets president Erdogan. Arkivbild.

Turkiets president Erdogan. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Politik2023-11-14 10:21

Klockan 13 på torsdag, lokal tid, möts det turkiska utrikesutskottet. Tredje punkten på agendan är den svenska Natoansökan.

– Naturligtvis välkomnar vi detta. Det ligger i linje med överenskommelsen från i juli där vi kom fram till med Turkiet om att man ska ratificera så fort som möjligt. Vi behöver bli medlemmar så fort det bara går, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på väg ut från ett EU-möte i Bryssel på tisdagen.

Enligt uppgift till TT vill president Recep Tayyip Erdogan gärna ha ett positivt besked med sig till Berlin på fredag. Då ska han träffa den tyske förbundskanslern Olaf Scholz.

Om inget dyker upp som stör processen kan den stora kammaren i parlamentet ratificera den svenska Natoansökan nästa vecka, troligen den 20 eller 21 november.

Möte i Bryssel

När parlamentet har sagt sitt går frågan tillbaka till Erdogan igen för att formellt sätta punkt, så att dokumenten kan skickas till Washington.

Därmed skulle utrikesminister Tobias Billström (M) kunna delta som en fullvärdig medlem när Natos utrikesministrar möts i Bryssel den 28 november. Det är ett datum som pekats ut av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för när Sverige skulle kunna vara Natomedlem.

– Det återstår att se. Jag vill inte sätta en exakt tidslinje när det är ett självständigt parlament som ska fatta sitt beslut, säger Pål Jonson.

Erdogan skickade in den svenska Natoansökan till parlamentet i slutet på oktober.

Har kritiserat Sverige

Ungern är tillsammans med Turkiet de enda Natoländerna som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan.

Nyligen krävde den ungerske ministern Gergely Gulyás en förklaring av den kritik som svenska politiker riktat mot landets demokratiutveckling.

Regeringen förlitar sig samtidigt på tidigare ungerska löften om att inte vara sist.

– Vi hade inga samtal om det i dag, men budskapet har alltid varit detsamma: att Ungern inte ska vara det sista land som ratificerar den svenska ansökan, konstaterar Pål Jonson i Bryssel.

Även i Turkiet har tongångarna varit negativa. Bara för en dryg vecka sedan sade Erdogan att Sverige inte har agerat tillräckligt när det kommer till terrorstämplade PKK:s verksamhet i Sverige. Han har återkommande också kritiserat de koranbränningar som ägt rum.

Det är nu ett och ett halvt år sedan Sverige beslutade att söka medlemskap i Nato.

Försvarsminister Pål Jonson (M) på väg in till tisdagens EU-möte i Bryssel.
Försvarsminister Pål Jonson (M) på väg in till tisdagens EU-möte i Bryssel.
Fakta: Sveriges väg mot Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.

Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska.

För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "så snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.

Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.

Ungern har sagt att ett godkännande bara handlar om "teknikaliteter" och att landet inte ska vara sist med ratificeringen. Men beslutet har skjutits upp flera gånger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!