Socialdemokraterna kräver att regeringen inte bara tittar på ordningslagen vad gäller koranbränningar, utan också bestämmelsen om hets mot folkgrupp och förargelseväckande beteende.
– Jag välkomnar att Socialdemokraterna öppnar för att se över lagstiftningen. Beskedet var först att de inte ville göra någonting alls, säger Gunnar Strömmer.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över om polisen ska kunna väga in hot mot rikets säkerhet när de prövar en ansökan, till exempel om en koranbränning. Någon ny utredning behövs inte, enligt Strömmer.
– Det är i dag inte aktuellt att tillsätta en ny utredning, säger han.
Fall prövas
Regeringen har föredragit att gå in på ordningslagen av flera skäl, fortsätter han.
– Dels för att det inte handlar om onödigt långtgående generella intrång i yttrandefriheten, dels för att det handlar om allmänna sammankomster och att väga in frågor om ordning och säkerhet. Då är den naturliga ingången ordningslagen.
Samtidigt utreder polisen just nu Salwan Momika för hets mot folkgrupp i samband med koranbränningen utanför Stockholms moské i juni. Strömmer vill avvakta den prövningen.
– Man måste väl avvakta och se vad det ger innan man kan värdera frågan om hur rättsläget ser ut. Det är mycket klarare vad gäller ordningslagen.
Utredningen ska vara klar den 1 juli nästa år.
"Tre månader"
Socialdemokraterna pekar på att regeringen i Danmark kunde ta fram ett lagförslag på tre veckor och säger att Sverige i alla fall borde klara det på tre månader. Men rättsläget i Danmark ser helt annorlunda ut.
– Vi ska naturligtvis göra det här så skyndsamt det bara går. Samtidigt tror jag att vi gör klokt i att vara grundliga, just för att det handlar om balansen mellan yttrandefrihet och säkerhet, säger Strömmer.
Justitieministern kan inte svara på om ändringar vad gäller hets mot folkgrupp och förargelseväckande beteende skulle kräva en grundlagsändring.
– Man kan i alla fall konstatera att så som regleringen ser ut, och alltid har sett ut, så har bestämmelsen mot hets mot folk grupp i brottsbalken haft samma utformning i våra grundlagar. Det är en realitet. Det gör i varje fall att man kommer avsevärt närmare grundlagsfrågorna om man ser på frågorna ur den synvinkeln.