Efter Liberalernas snabba besked att de vill stödja en borgerlig regering och avvisar av Annie Lööfs förslag om ett omförhandlat januariavtal har sannolikheten för extraval ökat.

Knuten var tidigare punkt 44 i januariavtalet om fri hyressättning i nyproduktion. Vänsterpartiet fällde Löfven på den och skulle inte släppa fram en ny Löfvenregering utan att den försvann från bordet.

Nytt hinder

Sen försvann den, men ersattes av ett nytt hinder i och med Nyamko Sabunis snabba besked bara någon timme efter misstroendeomröstningen i måndags att L nu ska verka för en borgerlig regering. På torsdagen sade hon till TT att Liberalerna inte har för avsikt att ingå något nytt avtal som Centerledaren Annie Lööf föreslagit.

Därmed har osäkerheten kring nya talmansrundor blivit påtaglig.

Om L hade varit kvar i januarisamarbetet och V fått bort hyresförslaget, hade Löfven II kunnat få stöd i riksdagen med bred marginal.

Men med L:s svanhopp till andra sidan är mandatfördelningen nu så jämn den kan bli, med en rösts övervikt för regeringspartierna och V och C: 175 mandat mot 174 för M, SD, KD och L.

Rätt knapp

Om alla trycker på rätt knapp skulle Löfven även nu kunna vinna stöd i riksdagen. Problemen är två: 2019 var det en centerpartist, Helena Lindahl, som röstade mot Löfven. Då spelade det ingen som helst roll, men skulle hon fortsätta att frondera mot partilinjen nu, skulle det avgöra hela frågan och Ulf Kristersson bli ny statsminister.

Det andra problemet är att även om Löfven skulle vinna en omröstning, så kvarstår frågan om den kommande budgeten.

Här samlar S, MP och C bara 147 mandat (148 med vilden Amineh Kakabaveh) mot 174 för M, KD, SD och L.

Förutsättningen för att regeringen ska få igenom en budget är alltså att V lägger till sina 27 mandat och röstar för en sån budget, det räcker inte med att de avstår i omröstningen.

Borgerlig budget

Förra veckan sa partiledaren Nooshi Dadgostar att V naturligtvis inte stödjer en budget som man själv inte varit med och förhandlat fram. Och Annie Lööf har upprepade gånger, senast i onsdags, klargjort att något budgetsamarbete med V är inte aktuellt.

Skulle talmannen ändå föreslå Stefan Löfven som ny statsminister, trots osäkerheten om budgeten, skulle det som redan hänt två gånger kunna hända igen, att Löfven får regera på en borgerlig budget.

Att Löfven skulle utsätta sig för nesan att ännu en gång regera med en borgerlig budget, särskilt när 2022 är ett valår, måste betraktas som högst osannolikt.

Återstår då extraval. Men det finns inget i opinionen som för närvarande tyder på att ett sånt skulle lösa problemen för Stefan Löfven.

I senaste DN/Ipsos skulle M, KD och SD får 177 mandat mot 172 för S, V och C. Både L och MP skulle åka ur riksdagen.

Med det resultatet skulle Ulf Kristersson bli statsminister.