Flera av partiernas förhandlare hade små förhoppningar om en överenskommelse redan när de kom till försvarsdepartementet sent på onsdagseftermiddagen.
Efter bara knappt en timme beslutade man att förlänga förhandlingarna och träffas igen nästa vecka.
Den stora stridsfrågan är när försvarsbudgeten ska ha nått två procent av BNP.
M, KD, L och SD vill att målet ska nås 2025. Försvarsmakten har föreslagit 2028. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har hittills sagt nej till 2025.
– Läget är låst. Vi har inte ändrat oss, säger Kristdemokraternas Mikael Oscarsson.
Stort glapp
För att nå målet 2025 skulle försvarsbudgeten behöva växa till 127 miljarder kronor i löpande priser, enligt Försvarsmaktens beräkningar. Gällande beslut innebär att försvarsanslagen ska ligga på 102 miljarder det året.
M:s Pål Jonson betonar att statsbudgeten måste prioritera Sveriges inre och yttre säkerhet.
– Då får annat stå tillbaka. Det här är extremt viktigt i ett mycket allvarlig säkerhetspolitiskt läge, säger han.
En annan invändning mot att sätta tvåprocentsmålet redan till 2025 är att det kan vara svårt för Försvarsmakten att växa så snabbt.
M, KD, L och SD anser att det är möjligt att nå tvåprocentsmålet 2025 om man fördubblar den ekonomiska ramen för hur mycket försvarsmateriel som Försvarsmakten får börja beställa redan nu.
Irriterad stämning
Det förslaget har skapat en irriterad stämning i förhandlingarna. Regeringen anser att de fyra borgerliga partierna därmed bryter mot försvarsöverenskommelsen från den 16 mars om mer pengar till försvaret på kort sikt.
Liberalernas Allan Widman har inga stora förhoppningar om att det går att enas om ett årtal i nästa vecka.
– Jag är skeptisk, säger han.
En överenskommelse kan dock komma att innehålla andra delar, som en översiktlig inriktning på hur försvaret ska växa och när riksdagen ska ta nästa försvarsbeslut.