Svensk Malistyrka tas hem ett år tidigare

Regeringen vill ta hem den svenska FN-styrkan i Mali ett år tidigare än planerat. Orsaken är den maliska regimens agerande.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Foto: Claudio Bresciani/TT

Politik2022-03-03 09:49

Regeringen informerade på torsdagen riksdagen om sitt förslag att i november börja avveckla det svenska bidraget till FN-insatsen Minusma.

Målet är att hela styrkan på omkring 220 soldater ska ha lämnat Mali sista juni 2023.

Det är ett år tidigare än planerat.

Regeringen har försäkrat sig om att Försvarsmakten klarar av att avveckla styrkan på åtta månader.

– Den tidsfristen är vad vi behöver för att göra detta under ordnade former, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Regimens fel

Orsaken till att Sverige vill dra sig ur snabbare beror på den maliska regimens sätt att agera.

– Vi har sett en väldigt negativ utveckling i Mali en längre tid, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Mali har på kort tid haft två militärkupper. Regimen har skjutit upp övergången till demokrati från 18 månader till fem år. Dessutom samarbetar den allt mer med den privata säkerhetsstyrkan Wagnergruppen, som består av ryska legosoldater.

Linde pekar dessutom på att regimen inte vill ha kvar den franskledda internationella insatsstyrkan Task Force Takuba. Dess uppgift har varit att bistå Frankrikes bekämpning av jihadist- och terroristgrupper i regionen, inom den så kallade Operation Barkhane.

I Task Force Takuba ingår ett svenskt specialförband på cirka 150 soldater som redan håller på att tas hem.

Nyligen meddelade Frankrike att Operation Barkhane kommer att flyttas till andra länder i det så kallade Sahelområdet.

"Inget misslyckande"

Det har också bidragit till att den svenska regeringen nu vill skynda på avvecklingen av det svenska bidraget till FN:s Minusmasinsats. Den insatsen har framförallt syftat till att skydda civilbefolkningen från jihadist- och terroristattacker, samt att bidra till stabilitet i landet.

Regeringen ser inte Minusmainsatsen som ett misslyckande. Linde beskriver det svenska bidraget som "väldigt framgångsrikt och uppskattat".

– Vi har gjort stor nytta i Mali med våra utmärkta truppinsatser, säger Peter Hultqvist.

Han anser att Minusma har haft en stabiliserande effekt, men tillägger att man nu bedömer att de rätta förutsättningarna inte längre finns.

I Sveriges intresse

Inför beskedet att regeringen vill ta hem den svenska FN-styrkan snabbare än planerat så har den svenska regeringen haft samtal med FN och med Storbritannien och Tyskland som också ingår i Minusmasinsatsen.

– Det här innebär ju också konsekvenser för dem, säger Ann Linde.

Hon uppger att Minusma kommer att vara kvar i Mali, men att andra länder kommer att komma in när Sverige lämnar.

Regeringen anser att det ligger i Sveriges intresse att kampen mot terrorism i Sahelområdet fortsätter på olika sätt. Men hur och om Sverige ska bidra i framtiden är inte bestämt. Först ska de svenska soldaterna tas hem.

– Det är en fråga vi får återkomma till i ett senare läge, säger Linde.

Utrikesminister Ann Linde (S).
Utrikesminister Ann Linde (S).
Fakta: Insatsen i Mali

Försvarsmakten har haft verksamhet i Mali sedan 2014

I dag består det svenska truppbidraget i FN-insatsen Minusma av ett skyttekompani

Den svenska campen finns i Gao och är en del av den tyska Camp Castor

Den svenska FN-truppen består av cirka 220 man.

Styrkan kan vid behov tillfälligt utökas till högst 470.

Sverige deltar också i den franskledda insatsstyrkan Task Force Takuba.

Den består av cirka 150 soldater som nu håller på att tas hem

Källa: Försvarsmakten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!