Ryssland misstänks ha begått tiotusentals krigsbrott i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes för över ett år sedan. Det handlar bland annat om tortyr, mord, sexuella övergrepp och attacker mot civil infrastruktur.

Nu samarbetar länder för att samla in bevis och kunna ställa ansvariga inför rätta.

I fredags utfärdade Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) en arresteringsorder mot president Vladimir Putin för krigsbrott.

– Vi befinner oss vid en punkt där det inte längre är fråga om att alla de krigsbrott som Ryssland gör sig skyldig till i Ukraina ska lagföras, utan hur det ska ske, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Utredare till Kiev

På en konferens med justitieministrar i London under måndagen diskuteras ytterligare stöd till ICC. Gunnar Strömmer, som deltar som ordförande för EU:s ministerråd, hoppas på löften om mer resurser, men kan inte ge några besked om summor.

Från svenskt håll har man hittills bidragit med sju miljoner kronor till domstolen samt skickat tre åklagare och sex utredare till åklagarkontoret. Nu planerar Polismyndigheten att bidra med fler utredare till fältkontoret i Kiev.

– Fältkontoret håller på att upprättas just nu och kommer att växa över tid. I det initiala skedet handlar det om att skjuta till tre utredare från svensk sida, säger Strömmer.

Tillsammans med motsvarande tillskott från andra länder kommer det att bli en rejäl utredningsresurs totalt sett, säger han.

När utredarna kan vara på plats är dock inte klart.

Nationella åtal

Någon rättsprocess vid internationella brottmålsdomstolen väntas inte heller i närtid.

Nyligen kom uppgifter om att förundersökningar om misstänkta ryska krigsbrott ska inledas, men domstolen ville inte kommentera.

Kreml har samtidigt avfärdat betydelsen av arresteringsordern mot Putin, och påpekat att Ryssland inte erkänner ICC:s behörighet.

Gunnar Strömmer betonar att nationella åtal måste komplettera ICC:s arbete.

– Annars kommer vi inte klara av de stora volymer av krigsbrott det handlar om.