– Det är lätt att säga att det här bara är ett amerikanskt problem, men så är det inte. De här nätverken finns i Sverige också, säger Hans Brun, tidigare terrorforskare och i dag senior analytiker vid företaget Secana.

Det var en bred skara som med våld bröt sig in i Kapitolium förra onsdagen. Utöver Trumpanhängare ska även flera profiler inom den konspiratoriska rörelsen Qanon ha funnits på plats, liksom kända nazister och medlemmar av den högerextrema väpnade gruppen Proud Boys.

Säkerhetspolisens chef Klas Friberg säger nu att det inte går att utesluta att individer inom den svenska högerextrema miljön blir inspirerade av stormningen.

Enligt stiftelsen Expo finns motsvarande antidemokratiska strömningar i Sverige.

– Det som möjligen skiljer sig är Qanon-konspirationsteorin som inte riktigt fått fäste i Sverige. Däremot finns samma typ av tänkande, logik och sätt att se på världen även representerat här, säger Daniel Poohl, vd för tidskriften Expo.

Enas i vad de är emot

Precis som i USA samlar de svenska högerextrema rörelserna olika läger. Anhängarna består av allt från övertygade nationalsocialister inom nazistiska Nordiska motståndsrörelsen till personer som beskriver sig själva som "Sverigevänner", enligt Poohl.

– De enas i vad de är emot och de är emot det mångkulturella samhället och det de uppfattar som ett etablissemang dominerat av liberala idéer och vänsteridéer, säger han.

De är dock inte lika många som i USA – och inte heller lika välbeväpnade, påpekar Hans Brun.

– Det är en viktig skillnad. Det politiska klimatet i Sverige är också annorlunda, med etablerade partier och politiker som har en annan samtalston, säger han.

Men svenska antidemokratiska rörelser kan ändå motiveras av det som hänt, anser Hans Brun.

– Det kan vävas in i deras narrativ, i deras berättelser och deras propaganda, och det kan på sikt leda till att tilltron till demokratin minskar i de här miljöerna, säger han.

Även Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet och expert på högerextrema rörelser, tror att händelserna kan påverka svenska miljöer.

– Ja naturligtvis. Det här är samma gamla konspirationsteorier som alltid, och konspirationism är stundtals nästan epidemiskt. Vi lever i en tid där sådana här föreställningar åter börjar få fäste, och numera finns möjligheten att ta del av konspirationer från hela världen och knyta samman dem till egna varianter, säger hon.

Extrema grupper imponerade

Hon framhåller samtidigt att det inte alls är första gången som anhängare av skilda grupper samlar sig till våldsamma maktdemonstrationer.

– Ett exempel, fast från den andra kanten, är Göteborgskravallerna 2001. Första gången man såg detta i massiv skala var i Seattle, säger hon och syftar på händelserna 1999, då tiotusentals aktivister lyckades stoppa Världshandelsorganisationen WTO:s toppmöte i staden genom civil olydnad, kravaller och stora demonstrationer.

I de mer extrema grupperna i Sverige imponeras man sannolikt av stormningen av kongressen, säger Daniel Poohl.

– De konstaterar att det här är grupper som är en lightversion av oss, som tidigare inte utmärkt sig som en revolutionär rörelse men som nu väljer att gå från ord till handling – och som får det politiska systemet att skälva för en sekund. Det är i allra högsta grad inspirerande och kommer att driva på dem i deras övertygelse om att en revolution faktiskt går att genomföra på något sätt, säger han.

I grupper som söker en bredare acceptans från väljare eller vanliga människor är frågan känsligare, och de kan i stället välja att spela ner och avideologisera det inträffade, tror han.

Annan typ av hot

Säkerhetspolisen har tidigare varnat för upptrappat högerextremt våld i Sverige, och har då främst pekat på ensamagerande gärningsmän som en fara. Det mer samfällda agerandet i Washington är inte det klassiska terrorhotet som uppmärksammats på senare år, konstaterar Daniel Poohl.

– Vi är vana vid att extrema grupper antingen ingår i små celler eller på egen hand utför spektakulära våldsdåd. Då är det enskilda individer som kliver ur en gemenskap medvetet med inställningen att "jag är den som är beredd att gå från ord till handling, de andra vågar inte".

– Medan det vi såg här var en närmast kollektivistisk handling, där vad som helst skulle kunna hända i berusningen av att tillsammans ta sig in på jakt efter de där politikerna man så länge sagt att man ska göra sig av med.

Det stora problemet för svensk del är att de högerextrema miljöerna växt, och att inget tyder på att tillväxten avtar, enligt Hans Brun.

TT: Borde myndigheterna ha bättre koll på de bredare antidemokratiska strömningarna?

– Svensk polis och Säpo är bundna av lagstiftning. Man kan inte sitta och spana på folk hur som helst, dels av juridiska skäl, delas av resursmässiga. Jag tror inte att det är lämpligt att polisen kan börja registrera folk på vilka grunder som helst. Däremot finns det forskare både i Sverige och utomlands som följer de här miljöerna ganska noga. Så jag är inte jätteorolig.