Svenska ättlingar om erkännandet: Äntligen

Med blandade känslor. Så reagerar svenska Kara Hermez, ledamot i Assyriska riksförbundet, på beskedet från USA:s president om massakern på kristna minoriteter under första världskriget. –Jag är besviken på att han inte nämner assyrier, men välkomnar givetvis beslutet, säger hon.

Kara Hermes och Zekiye Cansu är båda ättlingar till folkmordsöverlevare.

Kara Hermes och Zekiye Cansu är båda ättlingar till folkmordsöverlevare.

Foto: Privat

Politik2021-04-24 21:36

I Sverige lever tusentals ättlingar till de kristna minoriteter som överlevde massmorden. Sonja Aho i Södertälje tänker på sin far som bara var tre år när massakern började för 106 år sedan. Hon får reda på att president Joe Biden erkänner massavrättningarna som folkmord medan hon pratar i telefon med TT.

– Ja! Vad bra!, säger hon först.

Efter det korta glädjeutropet ändras däremot tonläget direkt.

– Det är klart att jag har stora förhoppningar, men bara ett erkännande räcker inte. Resten av världen måste också reagera och sätta tryck på den turkiska regeringen att också erkänna vad som hände, säger Sonja Aho.

Saknar fler folkgrupper

Kara Hermez, 29 år, är också ledamot i Assyriska riksförbundet, som samlar 10 000 ättlingar till överlevare från massmorden i Sverige.

– Vi väntade oss ett erkännande i dag, det är verkligen på tiden. Men sen går det inte att bortse från besvikelsen över att Joe Biden bara nämner armenier i sitt uttalande, säger hon.

"Glädjens dag"

För Zekiye Cansu, 60 år, och ättling till en assyrisk överlevare, är det viktigt att samtalet om folkmordet fortsätter. Hon har skickat in sin farmors vittnesmål till Mångkulturellt centrum.

– Farmor berättade om allt som hände henne och har hela tiden sagt att det var viktigt för oss att föra hennes historia vidare. Det känns underbart, äntligen! Det är en glädjens dag, säger hon.

– Jag hoppas att fler länder, inklusive Sverige, erkänner och sätter press på Turkiet så att vi kan påbörja försoningsprocessen, säger Zekiye Cansy.

Fakta: Skedde under första världskriget

Massmordet, även kallat Seyfo, ägde rum under och i skydd av första världskriget, i vilket Osmanska riket var allierat med Tyskland.

Den 24 april 1915 är det datum som brukar beskrivas som starten för massdödandet, som i huvudsak pågick 1915–1917. Förföljelserna och morden fortsatte dock i flera år därefter.

Majoriteten av dem som mördades var armenier, men bland offren fanns även rikets andra kristna minoriteter: assyrier, syrianer, kaldéer och greker. De flesta forskare i ämnet tror att mellan 800 000 och 1,5 miljoner människor dödades.

Källor: Nationalencyklopedin och Forum för levande historia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om