Ett svenskt besked om en eventuell Natoansökan rycker närmare. Även om statsminister Andersson inte gick närmare in på Nato i sina första majtal, var frågan närvarande.

I Sundbyberg svarade hon på Natofrågor från partimedlemmar. Där utvecklade statsministern och socialdemokraternas ledare resonemanget om för- och nackdelar med ett Natomedlemskap.

Hon betonade att säkerhetsläget helt har förändrats sedan Ryssland attackerade Ukraina 24 februari. Nu gäller det, enligt henne, att fundera på vad som är bäst och säkrast för Sverige.

– Jag har inget svar på den frågan än. Det finns för- och nackdelar med att vara med i Nato och för- och nackdelar med att stå kvar, säger Andersson.

– Att ändra kurs eller att stå still är ett vägval. Ingen av de valen är vare sig enkla eller riskfria.

Pekade på fördelar

Hon pekade på Sveriges säkerhet som en av fördelarna med ett Natomedlemskap.

– Man har ju säkerhetsgarantier, om Sverige blir attackerat då har vi bättre möjligheter att få stöd från andra länder, säger sade Andersson.

Men hon underströk att Sverige samtidigt också måste ge säkerhetsgarantier till andra Natomedlemmar.

– För Sveriges del, om vi går med i Nato, handlar det om att vi har ett särskilt ansvar för Östersjön skulle jag tro, säger Andersson.

Enligt henne är det naturligt att man inom Nato får ta ett större ansvar för säkerheten i den region man befinner sig i. För Finland kan det bli aktuellt att ta ett särskilt ansvar för de baltiska staternas säkerhet, enligt Andersson.

Mer utsatt

Hon understryker att Finlands vägval kommer att påverka Sverige.

– Om de väljer att gå med i Nato, då ökar det så klart spänningarna i vårt närområde. Sverige blir mer utsatt om vi inte blir medlemmar, säger Andersson.

Statsministern tog också upp Natos krav på att satsa två procent av BNP på försvaret.

– Om vi i detta läge inte går med i Nato skulle vi nog behöva satsa ännu mer för vi har ett osäkert läge, sade Andersson.

I Sundbyberg fick Andersson även frågan om man verkligen ska gå med i Nato om man är emot kärnvapen.

– Där har ju både Norge och Danmark deklarerat att de inte vill ha kärnvapen på sin mark och det har respekterats. De har sagt att de varken vill ha trupp, fasta baser eller kärnvapen på sin mark och det har respekterats, säger statsministern.

Ryska reaktioner

Andersson tror också att Sverige kan fortsätta vara en stark röst för nedrustning och mot kärnvapen.

– Där kan man titta på de norska socialdemokraterna. De har varit med i Nato länge, men de har varit otroligt aktiva internationellt både vad gäller medling och nedrustning, sade statsministern.

Även vid sin presskonferens på första maj fick statsministern många frågor om Nato.

På frågan vilka de största nackdelarna är pekade hon på tre: Att Sverige inte bara får, utan även måste ge säkerhetsgarantier, att Sverige har varit alliansfritt i 200 år och att det är en stor sak att ändra den positionen, samt att det kan bli ryska motreaktioner på en svensk Natoansökan.

– Det finns en lång rad åtgärder Ryssland skulle kunna ta till om man väljer att göra det, säger Andersson.

Så sent som i fredags skedde en ny kränkning av svenskt luftrum, men Andersson gav inget klart svar på om det ska tolkas som en upptrappning från rysk sida.

Okänd hotbild?

På frågan om det finns en hotbild som svenska folket inte fått information om svarar statsministern.

– Det är klart att det finns underrättelseinformation som regeringen har tillgång till som man alltid håller sekretess på.

Andersson tillade dock att det är klart att regeringen informerar svenska folket och journalister på lämpligt sätt vid varje läge.

Ett svenskt besked om ett Natomedlemskap ser nu ut att kunna komma tidigast den 13 maj. Då ska Sveriges nya säkerhetspolitiska analys vara klar och dagen innan har Socialdemokraterna avslutat sin interna dialog om Nato.

– Jag tycker att det är viktigt att de säkerhetspolitiska överläggningar, som sker med försvarsministern och utrikesministern, verkligen får analysera läget i botten innan man tar ställning, säger Andersson.

Den 14 maj ska de finländska socialdemokraterna ge sitt besked. Både den svenska och finländska regeringen har flera gånger betonat vikten av att de två länderna samordnar sina besked.

De svenska socialdemokraterna har uppgett att de ska ge besked senast 24 maj, man också att det beskedet kan tidigareläggas.

Andersson fick på presskonferensen också frågan om vad det innebär att försvarsminister Peter Hultqvist (S) i höstas sade att han aldrig skulle medverka till en Natoansökan.

– Han sa det i ett helt annat läge, säger statsministern.

.