Utrikesminister Ann Linde (S) motiverar den nya tidplanen med att man inte ser någon avmattning i Rysslands krig mot Ukraina.
– Vi behöver komma fram till ett svar ganska snabbt om hur vi vill hantera det, säger hon.
En annan orsak är att Finland redan är klar med sin analys och kan komma att ge besked om en eventuell Natoansökan redan i mitten av maj. Finland och Sverige ser fördelar med att samordna tidpunkten för sina besked.
– Om Finland slutligen fattar det här beslutet och allting pekar i den riktningen får det naturligtvis stor betydelse för vår analys, säger Linde.
Det har också funnits ett tryck på att skynda på den nya säkerhetspolitiska analysen från den del av oppositionen som vill att Sverige går med i Nato. Enligt Linde är riksdagspartierna i den säkerhetspolitiska analysgruppen överens om att tidigarelägga rapporten i två veckor, från den 31 maj till 13 maj.
Besked i rapporten?
Rapporten kommer att utgöra en grund för ett beslut huruvida Sverige ska ansöka om Natomedlemskap eller inte. Men om den kommer att innehålla en rekommendation är ännu oklart.
– Vi är inte helt klara med hur slutprodukten kommer att se ut till hundra procent. Vi diskuterar det fortfarande, säger Linde.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att diskussionerna i analysgruppen utgår från att det nu råder en konflikt i världen mellan ett auktoritärt och ett demokratiskt synsätt på framtiden och att det finns en tid före och en efter den 24 februari, dagen då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.
– Det får naturligtvis stor betydelse för vår analys, säger han.
S ej klara
Moderaterna vill att analysen ska läggas fram som en proposition till riksdagen om en svensk Natoansökan. Därmed skulle processen bädda för en ansökan i juni, bedömer M.
M:s utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark tycker det är viktigt att Socialdemokraterna själva snabbt sätter ned foten om en Natoansökan, så att rapporten kan innehålla tydliga rekommendationer. Fem andra, Natopositiva partier väntar.
Ann Linde hänvisar alla frågor om när ett S-beslut kommer till S partisekreterare Tobias Baudin.
På fredagen har partistyrelsen ett sedan länge bestämt möte där också riksdagsgruppen deltar. I samband med det ska Nato diskuteras och Baudin uttala sig om processen.
Partiet ska den 9, 10 och 12 maj ordna digitala träffar för intresserade medlemmar om det förändrade säkerhetspolitiska läget och vilken säkerhetspolitik som är bäst för Sverige. Styrelserna i partidistrikten ska ta upp frågan och den 24 maj är det, sedan tidigare, sagt att S partistyrelse eventuellt ska ta beslut. Men det datumet sattes före torsdagens besked om att rapporten med den säkerhetspolitiska analysen ska vara klar den 13, inte den 31, maj.
Ska riksdagen besluta?
Även C, L, KD och SD välkomnar att regeringen vill skynda på processen.
Centerns utrikespolitiske talesperson Kerstin Lundgren menar att med beskedet om en snabbare process så bör riksdagen kunna behandla frågan om Natoansökan genom att regeringen lägger fram en proposition.
– Det här är ju en sådan exceptionell fråga som absolut är möjlig att lyfta in och få en riksdagsbehandling innan vi stänger för sommaren, säger Lundgren.
Ett alternativ är att regeringen, om S säger ja till Nato, lämnar in en medlemsansökan enbart med den säkerhetspolitiska analysen som grund.
M, KD, L och C är i dag för Natomedlemskap. SD:s verkställande utskott har fått mandat av sitt parti att säga ja till Natoansökan om säkerhetsläget är fortsatt försämrat, om Finland vill ansöka om Natomedlemskap och om det finns en stark opinion för Nato i Sverige.
Vänsterpartiet anser dock att allt går för fort. Debatt, demokratisk förankring och grundlig analys hinns inte med.
– Vi har än så länge haft en ensidig debatt som bara fokuserar på fördelar med Nato och inte vilka åtaganden och nackdelar, risker och hot det är förknippat med, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.