Innan regeringen fattade beslutet om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato hölls en säkerhetspolitisk debatt i riksdagen.

– Det finns mycket i Sverige som är värt att försvara och Sverige försvaras bäst i Nato, säger statsminister Magdalena Andersson under debatten.

Bakom den svenska Natoansökan står S, M, SD, C, L och KD. Partiledarna för de partierna beskriver det förestående beslutet som historiskt och nödvändigt.

– Äntligen kan även vi bli medlemmar i Nato, säger Moderaternas ledare Ulf Kristersson.

Han pekade på att risken för att Ryssland ska försöka ta kontroll över Gotland nu minskar.

Kristersson betonade vikten av att Sverige nu når målet om en försvarsbudget på två procent av BNP redan 2025.

Sverige välkommet

Natoförespråkarna uppgav att Natomedlemskapet inte bara stärker Sveriges försvar utan även Natos försvarsförmåga som helhet.

– Sverige tar med sig en betydande kapacitet som gynnar Nato som helhet, säger statsminister Andersson.

Hon räknar därför med att alla Natoländer kommer att välkomna Sverige in i alliansen.

Andersson underströk också vikten av att Sverige, likt Danmark och Norge, tydligt deklarerar att vi inte vill ha kärnvapen eller permanenta Natobaser på svensk mark. Något som bland annat Moderaterna och Centern ställer sig bakom.

– I utrikespolitiken kommer Sverige även i framtiden att vara en stark aktör, säger statsministern.

Det innebär att Sverige ska arbeta för nedrustning även som Natomedlem.

Hålla samman

Både Kristersson och SD:s partiledare Jimmie Åkesson tog upp att ansökan om Natomedlemskap endast är startskottet. Beslutet måste följas upp med satsningar på det svenska totalförsvaret.

– Sverige behöver en kraftigt ökad försvarsbudget. Men vi behöver också se över stora delar av vårt lands beredskap, säger Åkesson.

Centerledaren Annie Lööf betonade vikten av att Sverige håller samman även efter Natobeslutet, trots att många tycker att processen gått snabbt och att alla inte är för Natomedlemskap.

– Vi måste ha förståelse för de som tycker annorlunda. Det är nu extra viktigt att hantera åsiktsskillnader som inte bidrar till splittring, säger Lööf.

Är kritisk

Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar säger inte bara nej till Nato utan är också kritisk till hur frågan hanterats.

– Det största beslutet genom tiderna har väljarna förvägrats ta ställning till, säger hon.

V anser att Natobeslutet borde ha tagits efter valet i höst eller i en folkomröstning.

– Nu fattas beslut som påverkar generationer av svenskar utan att svenska folket varit med i processen, säger Dadgostar.

Ett klokt beslut i en svår tid, säger KD-ledaren Ebba Busch, som också tackar Magdalena Andersson för arbetet att få med sig Socialdemokraterna på Natobeslutet. Hon framhåller att Nato är de små staternas försvarsallians.

Under täcket

Även Liberalernas talesperson Allan Widman välkomnade beslutet. Han ifrågasatte dock påståendet att svensk alliansfrihet tjänat Sverige väl historiskt.

– Ryssland vet att vi spelat under täcket med USA och Nato, och de har vetat det länge, säger Widman.

Han hänvisade till tyska trupper som fick transportera trupper under andra världskriget, att Sverige lämnade ut balter till Sovjetunionen och erkände annekteringen av de baltiska staterna.

– En svensk Natoansökan innebär att vi tar det sista steget in i den fria världen, säger han.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund beklagade däremot beslutet.

– De negativa aspekterna av ett Natomedlemskap överväger. Det bästa vore om vi själva i framtiden kan välja våra samarbetspartner, med demokratier och länder som delar våra värderingar, säger han.

Han varnade för att ett Natomedlemskap försvårar arbetet för nedrustning av kärnvapen. Han ifrågasatte också att förändringen skett så snabbt utan en ordentlig debatt bland medborgarna.