Beredningens nya rapport, som fått namnet "Allvarstid", pekar ut vilken riktning riksdagens försvarspolitiker vill se för det svenska försvaret när Sverige blir medlem i Nato.

– Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

Sverige behöver som allierad "stärka förmågan att uppträda med större förband utanför svenskt territorium, främst i grannländerna", slår rapporten fast.

Samtidigt som grannländerna pekas ut anser försvarsberedningen även att mer avlägsna Natoländer ska kunna undsättas.

”De svenska stridskrafterna ur samtliga försvarsgrenar måste också kunna delta i försvaret av Natos östra flank och i andra operationer i enlighet med Nato övergripande uppgifter.”

Subarktisk miljö

Sverige ska vara en del av Natos marina planering för Östersjön, Västerhavet och i delar av Nordatlanten samt gällande gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar.

Beredningen framhåller att det svenska försvaret också har god förmåga att agera i subarktisk miljö och ödemarksterräng där tillgången till civil infrastruktur är begränsad.

"Många allierade saknar sådan förmåga. Att bidra med militära resurser anpassade för nordiska förhållanden bör därför utgöra en särskild prioritet för Sverige, en så kallad regional kompetens", skriver man i rapporten.

Beredningen slår fast att svenska förband med värnpliktiga kommer att bli en del i Natos kollektiva försvar.

Flygpatrullera med Gripen

Regeringen har redan kommunicerat ett antal intentioner vad gäller Sveriges kommande medlemskap i Nato.

Sverige ska delta i Natos missilförsvar och även flygpatrullera med Gripenplan över Baltikum. Markstridsförband ska vara redo att bidra till Natos försvar av de baltiska staterna.

Nato har sedan 2017 multinationella stridsgrupper av bataljonsstorlek i de baltiska staterna. Alliansen har meddelat att de ska uppgraderas till brigadstorlek.