Ett Natomedlemskap innebär inte bara att ett land omfattas av försvarsalliansens säkerhetsgaranti. Natofördragets artikel 5 förpliktigar även att försvara ett annat medlemsland som utsätts för angrepp.
Sverige har som EU-medlem visserligen redan lovat att med alla tillgängliga medel hjälpa och bistå ett annat EU-land som utsatts för ett väpnat angrepp. Men det finns en viktig skillnad mellan EU:s försvarsklausul och Natos artikel 5. Artikel 5 backas upp av militära operativa planer och kommandostrukturer för hur det ska gå till.
Anpassar försvaret
Nato håller på att se över sitt kollektiva försvar för att möta det ryska hotet. Vid Natotoppmötet i Madrid i juni är det tänkt att bland annat ett nytt strategiskt koncept ska antas.
– Det kommer att vara en viktig milstolpe i Madrid. Vi tar också viktiga beslut när det kommer till att anpassa vårt försvar i ett längre perspektiv, säger en officiell Natokälla.
Ryggraden i Natos kollektiva försvar utgörs av en gemensam försvarsplanering och kommandostruktur, som ska se till att medlemsländernas nationella försvarsstyrkor kan agera tillsammans under Natobefäl.
Natos egna militära resurser är däremot få. Det handlar framför allt om luftövervaknings- och stridsledningsplan, Awacs.
Har insatsstyrka
Natos militära högkvarter ligger i Mons i Belgien, men den operativa planeringen och ledningen av olika insatser görs på annat håll. Till exempel finns operativa insatsledningscentraler i Brunssum i Nederländerna och i Neapel i Italien. Det finns också armé-, flyg- och marintaktiska kommandon i Turkiet, Tyskland och Storbritannien.
När Ryssland angrep Ukraina den 24 februari aktiverade Nato ett par av de fredstida stegen i sina regionala operativa planer för östra Europa. Till exempel skickades delar av Natos insatsstyrka (NRF, Nato Response Force) till Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern.
NRF består av styrkor på upp till 40 000 man som Natoländerna turas om att hålla i beredskap för att kunna sätta in vid en kris eller vid kollektivt försvar. Inom den ingår i sin tur en snabbinsatsstyrka som kan ingripa med två till tre dagars varsel.
Permanenta trupp
Men om ett Natoland skulle bli angripet så krävs betydligt större militära insatser än delar av NRF.
Efter kalla krigets slut reducerades Natos kollektiva försvarsförmåga. I stället handlade mycket om att kunna hantera kriser i andra delar av världen utanför de allierade ländernas områden.
Men sedan Natotoppmötet i Wales 2014 är fokus åter på att återskapa ett effektivt kollektivt försvar.
I Nato diskuteras nu mer permanenta, utplacerade styrkor för det kollektiva försvaret och en mindre insatsstyrka än dagens. Det är framför allt Natoländerna som gränsar till Ryssland som vill se särskilt amerikanska trupper på plats även i fredstid.
Vid Natotoppmötet i Warszawa 2016 togs beslut om att utplacera multinationella stridsgrupper av bataljonsstorlek i Polen, Estland, Lettland och Litauen. De mindre styrkorna ses mest som en garant för att Nato snabbt blir involverat om en konflikt skulle uppstå.
Viktig roll
Det diskuteras även om Natos operativa planer ska omfatta större områden än i dag, till exempel en plan för försvaret av norra Europa.
I sådana planer skulle Sverige och Finland få en viktig roll med tanke på ländernas storlek, placering och sina nationella försvar. Statsminister Magdalena Andersson (S) uppgav på första maj att det kan handla om att "vi har ett särskilt ansvar för Östersjön".
Det skulle i fredstid till exempel kunna handla om att svenskt stridsflyg är med och övervakar luftrummet över de baltiska länderna.
Vad som skulle förväntas av Sverige om Ryssland skulle angripa Finland eller de baltiska staterna går det bara att spekulera i. Natos operativa planer är hemliga.
Redan idag?
I en Natoutredning från 2016 som beställdes av finländska UD står:
"Om Nato kan använda både finskt och svenskt territorium utan begränsning vid en sådan konflikt har alliansen klart förbättrade utsikter att lyckas hantera fientligheter mellan Ryssland och en eller två baltiska stater."
TT frågade statsminister Andersson i söndags om hur hon ser på risken att Sverige som Natoland skulle kunna dras in i ett krig i Baltikum.
– Det är en försvarsallians så att det är klart om Baltikum skulle attackerats så är det inte orimligt att Sverige skulle stödja dem. Men så är det, om man ska vara ärlig, redan i dag för även inom EU har vi tydliga skrivningar om att vi ska ställa upp för varandra i händelse av kris eller krig, sade hon.
– Exakt hur stödet från svensk sida skulle se ut om vi vore medlemmar i Nato, eller inte, det kommer naturligtvis anpassas till situationen, även om vi inte är med i Nato ska jag vara tydlig med att säga.