Sverige misslyckades med att skydda de äldre

Sverige har inte klarat av att värna de sköraste äldre under coronapandemin. Skulden läggs både på regeringen och tidigare regeringar, som under lång tid underlåtit att åtgärda bristerna i äldreomsorgen.
–Strategin att skydda de äldre har misslyckats, säger coronakommissionens ordförande Mats Melin.

"Jag hoppas att man kan ge en ordentlig utvärdering om alla olika smittvägar som viruset kan ha tagit för att komma in på äldreboenden", säger Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

"Jag hoppas att man kan ge en ordentlig utvärdering om alla olika smittvägar som viruset kan ha tagit för att komma in på äldreboenden", säger Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Politik2020-12-15 05:45

Han lyfter ändå fram en grupp som gjorde vad de kunde och handlade efter bästa förmåga: personalen på äldreboendena.

– Vårt intryck är att de gjorde ett stort arbete i en svår situation när de i hög grad lämnades ensamma att ta hand om vårdtagarna. Och det gjorde de i de allra flesta fall på ett gott sätt, det fungerade bra, säger Mats Melin till TT.

Fler än 7 000 personer med diagnosen covid-19 har hittills avlidit i Sverige, varav nästan nio av tio var 70 år eller äldre. De allra flesta hade vård och omsorg i någon form – nästan hälften på ett särskilt boende för äldre.

I sin första delrapport om Sveriges hantering av coronapandemin konstaterar coronakommissionen att åtgärderna för att minska smittspridningen i äldreomsorgen kom för sent och att de även var otillräckliga.

– Den del som gick ut på att skydda de äldre har misslyckats. På annat sätt kan man inte betrakta det förhållandet att så många har avlidit med covid-19, säger Mats Melin.

Ansvaret för de strukturella och institutionella bristerna delas av många, konstaterar han – av myndigheter, kommuner och privata vårdgivare.

– Men regeringen styr riket och därför vilar det yttersta ansvaret på denna regering och tidigare regeringar, som har känt till de här bristerna. Regeringen borde ha vidtagit sådana åtgärder att äldreomsorgen då hade stått bättre rustad inför pandemin, säger Melin.

"Oförberedd och illa rustad"

Kritiken från kommissionen är hård. I rapporten står att äldreomsorgen var "oförberedd och illa rustad att hantera en pandemi". Att Sverige dessutom med sin strategi tillät en större samhällsspridning kom att bli avgörande för utgången, enligt Mats Melin.

– Den allmänna smittspridningen i samhället är högst sannolikt den viktigaste orsaken till smittspridningen på äldreboenden, säger han.

Både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen får sig också en känga för att förhållandena på äldreboenden inte uppmärksammades tidigare: "I synnerhet då det redan fanns kunskap om att sjukdomen var särskilt allvarlig för den gruppen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen borde omgående ha lagt mera vikt vid förhållandena på särskilda boenden".

"Orimligt lång tid"

Mats Melin pekar också på den bristande tillgången till skyddsutrustning. Trots att problemen uppdagades i början av februari, var det först i slutet av april som Socialstyrelsen hade en klarare bild av läget i kommunerna. Då hade smittan för länge sedan tagit sig in på de särskilda boendena.

– Det tog orimligt lång tid att klarlägga äldreomsorgens behov av skyddsutrustning, säger Mats Melin och tillägger att myndigheternas riktlinjer till en början inte var samstämmiga.

Äldreomsorgens problem måste åtgärdas, anser kommissionen. Bland annat måste riksdag och regering se över vad som är en tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten, inte minst vad gäller vård och behandling av demenssjuka.

Även arbetsgivarna måste förbättra sig, anser kommissionen. Det gäller bland annat hur många anställda en chef ansvarar för, anställningstrygghet och personalkontinuitet. Andelen timanställda måste kraftigt minska och den medicinska kompetensen måste förstärkas, anser kommissionen.

Medicinsk kompetens behövs

Socialminister Lena Hallengren (S) håller med om att det finns många strukturella brister i äldreomsorgen.

– Äldreomsorgen var därför inte rustad och anställda lämnades i stor utsträckning ensamma att hantera den här krisen, säger hon.

Hon konstaterar att äldreomsorgens brister bottnar i decennier av försummelser.

– Som kommissionen konstaterar vilar ett ansvar på denna och tidigare regeringar som inte har vidtagit tillräckliga åtgärder i detta avseende, säger Hallengren.

TT: Drar regeringen några politiska konsekvenser av den här rapporten?

– Jag och regeringen drar slutsatsen att de strukturella brister som finns har byggs upp under decennier. Det är ingen annan än regeringen som kan hålla i taktpinnen. Det är inte alltid helt klarlagt om fler åtgärder skulle ha vidtagits.

– Om frågan är om jag tänker avgå så har jag inte funderat på det, säger Hallengren.

Ny äldreomsorgslag

Nu förbereder regeringen en ny äldreomsorgslag.

– Regelverket för äldreomsorgen är för svagt och kvaliteten i omsorgen är för ojämn. En mer robust äldreomsorg kräver en robust lagstiftning, säger Hallengren.

Regeringen tänker också tillsätta en utredning om den medicinska kompetensen i äldreomsorgen. Socialministern tror att detta kan åtgärda en del av de brister som kommissionen pekar på.

Fakta: Coronakommissionen

Kommissionen ska granska Sveriges hantering av coronakrisen och tillsattes av regeringen den 30 juni.

Ordförande är förra justitierådet Mats Melin.

Ledamöterna i coronakommissionen är Shirin Ahlbäck Öberg, docent och universitetslektor i statskunskap, Ann Enander, professor i ledarskap vid Försvarshögskolan, Vesna Jovic, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, Camilla Lif, präst, Torsten Persson, professor i nationalekonomi, Göran Stiernstedt, läkare och ordförande för Karolinska institutet, och Mats Thorslund, professor i socialgerontologi.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022.


Fakta: Förslag till åtgärder

Lagstiftaren måste reformera regelverket så att beslutsfattarna inom äldreomsorgen kan vidta nödvändiga åtgärder för att skydda de boende vid en pandemi.

Bättre samordning mellan regioner och kommuner, bland annat måste en sammanhållen journalföring bli verklighet.

En rad åtgärder föreslås för bättre bemanning, kompetens och arbetsförhållanden, bland annat att färre timanställda, att en sjuksköterska ska finnas tillgänglig dygnet runt alla dagar samt språkutbildning av personal vid behov.

Kommuner bör få anställa läkare, vilket inte går i dag.

Varje särskilt boende bör ha nödvändig medicinsk utrustning och kompetens, så att sköra äldre inte ska behöva transporteras till sjukhus.

Källa: Coronakommissionens första delbetänkande, SOU 2020:80

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!