Just nu är Nato 30. Men snart kan det bli 32.
"I dag har vi beslutat att bjuda in Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato och kommit överens om att skriva under ansökningsprotokollet", heter det i Natoländernas formella uttalande från onsdagens toppmöte i Madrid.
– En historisk dag för Sverige och Finland men också för hela Nato, säger statsminister Magdalena Andersson (S) när hon träffar den svenska pressen på plats.
Processen skyndar nu vidare nästa vecka.
– Det kommer att vara accession talks (ansökningsförhandlingar) i början av veckan och sedan kommer vi att bli invitees (inbjudna medlemmar, med rätt att delta i alla möten, men utan rösträtt). Därefter följer processen med ratificering i alla länder. Många länder har ju en tävling nu och vill vara de första, men det kan ju ta tid och det har vi sagt hela tiden att det kan ta upp till ett år, säger statsministern.
"Så fort som möjligt"
Anslutningsförhandlingarna är i praktiken inga förhandlingar, utan snarare en genomgång av vad ett Natomedlemskap innebär.
När ratificeringen är klar kommer Natos kollektiva försvar och säkerhetsgarantier att omfatta även Finland och Sverige.
Natochefen Jens Stoltenberg vill på sin presskonferens efteråt inte gissa hur lång tid det tar innan det fullvärdiga medlemskapet är klart.
– Så här långt är det här den snabbaste ansökningsprocessen någonsin, konstaterar Stoltenberg i Madrid.
– Jag kan inte tala för eller lova något för 30 parlament, men budskapet inifrån rummet är att det finns en stark vilja att jobba med parlamenten för att genomföra ratificeringen så fort som möjligt.
Flera länder, inte minst i övriga Norden och Baltikum, lär kämpa om att bli först att ratificera.
– Jag kan slå vad om att vi inte kommer att bli sist, säger Estlands statsminister Kaja Kallas med ett skratt till TT i Madrid.
– Det är en viktig dag för Norden och en viktig dag för Nato. Stort lycka till åt Finland och Sverige, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen på en samnordisk pressträff.
Modernare plan?
Även USA:s president Joe Biden är nöjd med besluten om Sverige och Finland.
– Deras historiska ansökan om medlemskap och beslut att röra sig bort från den traditionella neutraliteten för att ansluta sig till Nato kommer att göra oss starkare och säkrare, säger presidenten i ett kort samtal med Stoltenberg.
Från USA kommer samtidigt bud om att landet nu öppnar för att sälja uppgraderade F16-jaktplan till Turkiet.
Biträdande försvarsministern Celeste Wallander säger till tidningen Financial Times att USA "fullt ut stöder" en modernisering av de turkiska planen, men betonar att det även måste godkännas av USA:s kongress.
Uppgörelse
Beskeden kommer sedan Turkiet lyft sitt veto mot Sverige och Finland, efter den uppgörelse som nåddes i tisdags.
Där lovar Sverige bland annat att "snabbt och grundligt" behandla turkiska önskemål om utlämning av i Turkiet terrormisstänkta personer. Enbart de som är inblandade i terrorism behöver dock känna oro, understryker statsministern.
Att Turkiet släppt sitt veto ger samtidigt ingen fullständig garanti för att man fortsatt säger ja när landets parlament ska ratificera ansökningsprotokollet senare i år.
Magdalena Andersson svarar dock undvikande på frågan om inte Turkiet fortfarande har chans att sätta press på Sverige.
– Vi har ju nu kommit till den överenskommelsen efter långa och svåra diskussioner och vi kommer naturligtvis från svensk sida att leva enligt den överenskommelsen. Men det innebär ju inte på något sätt att vi inte kommer följa svensk lagstiftning. Det tycker jag är ett viktigt budskap för dem som är oroliga, säger statsministern i Madrid.
Rättad: I en tidigare version av texten angavs felaktigt antal personer som Turkiet vill att Sverige lämnar ut.