– Det är oerhört allvarligt att Sverige riskerar dryga böter, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson till TT i en kommentar till kommissionens stämning.
Johansson tror dock att det kan ta till åtminstone våren 2023 tills domstolen har bestämt sig för om Sverige ska bötfällas.
Fått nej av riksdagen
Sverige skulle ha omsatt det reviderade direktivet i svensk vapenlagstiftning senast i september 2018. Men regeringen har gång på gång fått nej av riksdagen till de förslag som regeringen lagt fram om hur direktivets regler för köp och innehav av vapen ska genomföras i svensk lag. Senast det skedde var för ett år sedan.
– Regeringen måste ta fram ett lagförslag som uppfyller vad riksdagen sagt så att vi kan slippa de här tråkiga böterna, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.
Han undrar varför regeringen inte har kommit med något nytt förslag på ett helt år, trots att riksdagen förra vintern uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag som inte är strängare än vad direktivet kräver.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet samt Vänsterpartiet hävdar att regeringen hittills velat gå längre än vad direktivet säger. De gör tillvaron svårare för jägare och sportskyttar, samtidigt som Sverige redan har en sträng vapenlagstiftning. De man säger sig vilja komma åt – brottslingar och terrorister – nås inte.
– Jag har redan tagit en del kontakter och jag kommer att träffa justitieutskottet nästa vecka, säger justitieministern på frågan om vad han tänker göra nu.
Vill sträcka ut en hand
Han säger att han sträcker ut en hand till riksdagens partier.
– Låt oss sätta oss ner och lägga allt politiskt spel åt sidan, manar han.
Men Johansson säger att saker och ting kan bli svårare än annars på grund av att det är val i september.
– Men det vore orimligt om vi skulle behöva betala miljontals kronor i böter för att vi skulle ha slappare vapenlagstiftning än alla andra EU-länder.
Frågan om vapendirektivet har kommit att användas som slagträ i debatten om stad kontra landsbygd, om regelkrångel och feltänkta förslag som slår mot andra än de är tänkt att vara verksamma mot. Kritik mot polisens handläggning av vapenlicenser är också en ingrediens, samtidigt som polisen hävdar att vissa skärpningar av reglerna är av nöden för att få bättre verktyg mot vapen som kan hamna i kriminella kretsar.
Hela upphovet till den svenska, inhemska striden var att EU-kommissionen satte extra fart på arbetet med att uppdatera direktivet efter terrordåden i Paris 2015. Syftet är att få bättre kontroll över vapen och vapendelar i EU-länderna