Strängare straff, slopad straffrabatt och en möjlighet för polisen att i förebyggande syfte kunna avlyssna gängmedlemmar. Förslagen om hårdare tag mot de kriminella gängen har duggat tätt, både före och under valrörelsen. Men bakom den allt tuffare retoriken återfinns också en annan typ av förslag som kopplas ihop med svensk brottsbekämpning men som inte får samma genomslag i debatten, nämligen "tidiga insatser".

Exempelvis skriver Socialdemokraterna att "en framgångsrik brottsbekämpning förutsätter tidiga förebyggande insatser" och Miljöpartiet "När vi ser riskfaktorer hos barn måste insatser sättas in tidigt. Då finns större chans att rädda en ung person undan brottslighet". Moderaterna listar även de "tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser" på plats 17 i sitt program med 52 reformer för att förebygga brott.

Frånvaro i skolan

Exakt vad partierna menar med tidiga insatser framgår inte, men enligt Socialstyrelsens definition handlar det om insatser som ges tidigt i barnets liv, utifrån ålder, eller i ett tidigt skede av en begynnande negativ utveckling.

– Det är belagt att det lönar sig för individen och för samhället om man identifierar barn som har behov av stöd och kommer in tidigt, så att man kan arbeta förebyggande för att motverka att problemen växer sig för stora, säger Liselotte Persson Öhrn, utredare på Socialstyrelsen med inriktning på frågor som rör socialtjänst och barn och unga.

Insatser kan vara universella, alltså sådana som ges till alla, eller riktade mot barn där det finns tecken på en negativ utveckling och riskfaktorer. Ett exempel på det sistnämnda är att skolan upptäcker att ett barn har mycket frånvaro eller uppvisar ett normbrytande beteende.

– Det handlar om att samhällets olika aktörer behöver samverka mer och använda den kunskap som finns, för vi vet mycket om vilka risker som vi behöver identifiera tidigt hos barn och unga. Man brukar ju prata om att förskolan ofta tidigt vet vilka barn som skulle behöva mer stöd, så det finns mycket kompetens och kunskap, säger Liselotte Persson Öhrn.

Stöd till föräldrar

Hon trycker också på vikten av att fokusera på skyddsfaktorer som har en positiv påverkan:

– Fungerande skolgång, ett stabilt och stöttande föräldraskap och att ha en meningsfull fritid. Det handlar om att stärka skyddsfaktorer hos barn för det vet man är effektivt.

En typ av tidig insats som verkar ha en klar effekt är föräldrastödsprogram, där föräldrar får lära sig att bättre hantera barns beteendeproblem. De flesta studier som gjorts har som bäst följt upp läget efter ett eller två år och resultaten är väldigt övertygande enligt Knut Sundell, sakkunnig i socialt arbete vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

– Det verkar ha en klar effekt, men sedan vet vi ju inte hur det går i tonåren och vuxen ålder. Vi vet inte om föräldrastödsträning faktiskt förhindrar, uppskjuter eller förebygger att man ansluter sig till kriminella gäng, säger Knut Sundell, som ändå förespråkar den insatsen "teoretiskt rimlig":

– Det blir ju så att barn som är aggressiva riskerar att få problem i skolan. De barnen kan då söka sig till andra som befinner sig i samma situation, och risken är då att de förstärker varandras antisociala beteenden. Eftersom vuxna ofta klagar på de här barnen att de är bråkiga så är de också lite vaccinerade mot vuxenpåverkan, säger han.

Kan ta tio år

Liselotte Persson Öhrn säger även hon att det är svårt att helt säkert veta vad tidiga insatser har för effekt på lång sikt.

– Om man erbjuder stöd väldigt tidigt i en utveckling eller tidigt i ett barns liv vet man att det kan ha en effekt på en ogynnsam utveckling, men det är väldigt svårt att utvärdera exakt vad det hade kunnat bli om man inte ha de gett den här insatsen.

Insatser som man däremot vet har en negativ effekt är program som går ut på att avskräcka barn och unga från att begå brott. Längre institutionsplaceringar tillsammans med andra ungdomar med allvarligt normbrytande beteende kan även det ha en negativ inverkan.

Både Knut Sundell och Liselotte Persson Öhrn bedömer det kan ta lång tid innan man ser eventuella positiva effekter om det blir större satsningar på tidiga insatser i Sverige.

– Man får utgå från att det kommer lång tid innan vi vet någonting säkert. Talar man om genuint tidiga insatser då pratar vi kanske tio år innan man kan ana resultat. Det är viktigt att de satsningar som görs utvärderas på ett sådant sätt så att vi lär oss någonting, säger Knut Sundell.