På torsdag möts migrationsministrarna i Bryssel under ledning av det svenska ordförandeskapet i EU för att försöka enas om två tunga lagförslag för EU:s gemensamma migrationspolitik.
Inför mötet var ministern i riksdagens EU-nämnd för att få stöd för regeringens linje. Även SD, som varit kritiska till pakten så som EU-parlamentet vill se den, är med på båten.
– Vi har förhandlat ståndpunkten med Sverigedemokraterna och är helt överens om inriktningen. Vi menar att den ligger i linje med vår ambition att strama åt invandringen till Sverige, säger Maria Malmer Stenergard.
Martin Kinnunen (SD) är nöjd med att det förslag som nu ligger på ministrarnas bord skiljer sig från parlamentets.
– Det måste vara tydligt att vi inte ska ha någon tvingande omfördelning och länderna måste ha möjlighet att skärpa migrationspolitiken, om man så önskar, säger Kinnunen.
Högljutt motstånd
Ungern och Polen står för det mest högljudda motståndet mot att länder ska tvingas ta emot flyktingar. Men inget land kommer att tvingas till detta, enligt det förslag som nu ligger på bordet i ministerrådet. I stället ska det gå att betala eller ställa upp med exempelvis personal till länder som tar emot många asylsökande.
– Vi diskuterar hur solidariteten ska utformas. Hur mycket ska man betala till ett land istället för att ta en omfördelning och hur kan man bidra på andra sätt? Och även hur många som ska omfattas av den här solidariteten per år säger Malmer Stenergard.
Polens premiärminister Mateusz Morawiecki har protesterat mot den summa som nu ligger på bordet – 22 000 euro per migrant som ett land inte vill ta emot.
– Det är en siffra som fortfarande är föremål för förhandling och där det finns väldigt olika ingångar i diskussionerna. Det är en fråga som kommer att vara svårt att komma överens om, säger Malmer Stenergard.
Förhandlar belopp
Som EU-ordförande är hennes främsta mål att få förhandlingarna i hamn, så hon är försiktig med att ha en synpunkt på om 22 000 euro är en rimlig summa.
– I de beräkningar vi har gjort för Sveriges räkning innebär inte det en särskilt stor ekonomisk belastning, säger hon.
Inte heller Martin Kinnunen vill kommentera beloppet, bland annat för att det är under förhandling.
– I den mån det handlar om kostnader, måste de vara mycket begränsade, säger han.
Kräver solidaritet
På andra sidan står de länder som tar emot flest asylsökande genom sitt geografiska läge – främst Grekland och Italien. De kräver solidaritet och hjälp för att klara av mottagandet.
– Huruvida de är nöjda kan jag inte uttala mig om i dagsläget. Men det klart att de kommer att driva på för att så många som möjligt kommer att omfattas av solidariteten och att de ska få så hög ersättning som möjligt, säger Malmer Stenergard.
Men även om EU-länderna lyckas att komma överens nästa vecka är inte pakten i hamn. Under hösten väntar förhandlingar med EU-parlamentet och dessutom återstår andra lagförslag att enas om. Tidigast i början av 2024 kan de nya migrationslagarna vara klubbade, tror Malmer Stenergard.