Moderatledaren Ulf Kristersson ska på onsdag klockan 11 ge besked till riksdagens talman om han har lyckats att få stöd för en regering.

Har en överenskommelse nåtts mellan M, KD, SD och L, skulle Kristersson kunna röstas fram som Sveriges nye statsminister på fredag.

Flera medier har i veckan rapporterat om att SD hittills inte sagt ja till att stödja en M-KD-regering där också L ingår. Även TT:s källor ger samma bild av att själva huvudfrågan ännu inte är löst – vilka partier som ska ingå i regeringen.

Vill ha med L?

Kristersson har fram till nyligen sagt att det finns både för- och nackdelar med att ha med L i en M-KD- regering. Enligt Aftonbladets källor så vill han nu ha med L.

Både L:s och SD:s röster är viktiga för om Kristersson ska kunna bli vald i riksdagens statsministeromröstning. Från liberalt håll räknar man också med att M-ledaren föredrar att ha med L i regeringen för att slippa ett "tvåfrontskrig" i förhandlingar med L och SD i riksdagen om stöd för olika framtida regeringsförslag.

SD har länge varit negativt till att L får ministerposter. Frågan är vilka politiska eftergifter som partiet kommer att kräva om L får vara med, och inte SD.

En L-källa uppger för TT att det "inte råder någon tvekan om" att det är besvärligt för SD att släppa in L i en regering. Särskilt när SD själv måste acceptera att stå utanför. SD tycker "instinktivt illa om oss", kommenterar källan.

Flera konfliktfrågor

Det finns också flera sakfrågor som kan skapa konflikt mellan L och SD i ett regeringssamarbete. Den kanske svåraste, enligt de L-källor TT talat med, är att SD vill ha ned asylinvandringen till noll. Men nedskärningar i biståndet är inte heller lätt för L att gå med på.

L har också på sin kongress, landsmötet, förra hösten sagt nej till att tillåta anonyma vittnen och till en möjlighet för polisen att upprätta tillfälliga visitationszoner för att knäcka gängen.

En L-källa bedömer att SD:s nej till L egentligen inte handlar om specifika sakfrågor, utan om vilken bild väljarna ska få av den nya regeringen. Källan är dock övertygad om att en överenskommelse kommer att nås till onsdag.

Ett fåtal vet

Partiledarna för M, KD och L informerade i veckan sina respektive riksdagsgrupper om förhandlingsläget. Men enligt uppgifter till TT sades inte mycket mer än vad som redan meddelats offentligt. M-ledaren Ulf Kristersson skrev på Facebook i onsdags att förhandlingarna är "konstruktiva och går framåt enligt plan".

Det är bara ett fåtal personer i respektive parti som har insyn i hur förhandlingarna går som helhet. Och från dem har inte mycket kommit ut.

Förhandlingarna handlar inte bara om vem som ska sitta i regeringen utan också om vilken politik regeringen ska föra. Där ingår en lång rad mer eller mindre detaljerade förslag på flera olika politikområden.

"Inget är klart förrän allt är klar", skrev Kristersson på Facebook i onsdags.

Akuta frågor

Förhandlingarna har snart pågått i en månad. Om Kristersson på onsdag skulle tvingas begära mer tid hos talmannen, riskerar det bli ett bakslag för tilltron till hans politiska projekt.

Dessutom finns det frågor som en ny regering snabbt måste ta tag i.

En akut fråga är det högkostnadsskydd mot höga elräkningar som högerpartierna lovat ska vara på plats den 1 november.

En annan är de pågående diskussionerna med Turkiet för att få landet att godkänna ett svenskt Natomedlemskap. Det kan behövas att även Sveriges nye statsminister försäkrar den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan att överenskommelsen från i somras ska fullföljas.

En tredje akut fråga är statsbudgeten för nästa år. Senast den 15 november måste den ligga på riksdagens bord. Budgetförhandlingar mellan högerpartierna pågår, bland annat om hur man ska möta en hotande lågkonjunktur utan att spä på inflationen.

Även eventuellt ytterligare militärt stöd till Ukraina brådskar.