Utredare blir Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas. Hennes uppdrag blir att föreslå "en utvecklad inriktning" på Sveriges livsmedelsberedskap.

Det övergripande målet, som riksdagen fastslagit, är att Sverige ska kunna klara sig på egen hand i upp till tre månader i krig eller kris. Därför behöver bland annat livsmedelsförsörjningen fungera även när transport och logistik är begränsad.

Om handeln stoppas

Utgångspunkten för utredningen är dels att handelsflöden och EU:s inre marknad ska upprätthållas i största möjliga utsträckning, dels att livsmedel från lager och från omställning av produktion till livsmedel i Sverige ska användas först när handeln inte längre fungerar.

Utredaren får bland annat också i uppdrag att titta på ekonomiska styrmedel för att få det privata näringslivet att till exempel utöka lagerhållning av livsmedel.

Utredningen ska vara klar 1 december 2023.

– Den kommer att ha viktig roll i uppbyggnaden av det civila försvaret, säger Sätherberg.

Stora konsekvenser

I en rapport i december pekade Livsmedelsverket på hur stora konsekvenserna blir om tillgången till livsmedel minskar i en kris.

Tillgången på livsmedel i landet behöver vara betydligt högre än befolkningens behov. I dag är det mycket som slängs. Minskar den med 25 procent blir tillgången i nivå med behovet och det finns ingen marginal för ytterligare matförlust.

Överviktiga och välnärda personer kommer att klara sig med mindre ett tag. Men matbristen kommer snabbt få svåra följder för grupper med speciella behov, exempelvis gravida, små barn, äldre och sjuka, enligt rapporten.

Förvärras krisen och fortsätter i minst tre månader ökar risken för näringsbrist och undernäring i befolkningen. I Livsmedelsverkets värsta scenario, med ett matbortfall på 75 procent, står svenskarna inför svält.

Sverige hade under kalla kriget stora lager med livsmedel. De avvecklades efter Berlinmurens fall.