I samband med valet 2018 ångerröstade 10 195 personer, eventuellt fler eftersom det saknas statistik från tre kommuner. I valet 2014 var siffran 7 353 och fyra år tidigare 5 290.
Vilka ångerröstarna är och varför de ångrar sig är oklart, det har inte gjorts några studier på ångerröster. Sett till det totala antalet röstande är gruppen liten och svår att identifiera.
Bättre information
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, tror att en enkel förklaring till att fler ångerröstar är att fler känner till möjligheten
– Valmyndighetens informationsmateriel har blivit mycket bättre. Man har blivit duktigare på att informera väljarna på hur valet går till. Det kan mycket väl vara så att kunskapen om att det finns en möjlighet att ångra sig helt enkelt ökat.
– Det här systemet tar väl fram veligheten i oss. Bara kunskapen om att den här möjligheten finns väcker velpellen i oss.
Att taktikröstningen ökar skulle också kunna vara en delförklaring, tror Henrik Ekengren Oscarsson.
– En del kanske är taktikröster i panik för att man tror att ett parti inte kommer över fyraprocentsspärren.
Få byter parti
Samtidigt som ångerrösterna ökat har väljarrörligheten inte ändrats under samma period, berättar Henrik Ekengren Oscarsson.
– Den har varit samma sedan millennieskiftet. Och andelen väljare som byter parti under valrörelsen minskar lite grann.
Det finns kritik mot möjligheten att ångerrösta – det tar stora resurser i anspråk och om väldigt många skulle utnyttja möjligheten tar rösterna längre tid att räkna. Huvudargumentet för att behålla ångerröstningen är att valresultatet så långt det går ska spegla väljaropinionen på valdagen.
– Den här möjligheten kom till av anledningen att man behöver ha en möjlighet att kunna ångerrösta, annars har väljarna inte möjlighet att ta del av hela valrörelsen innan de röstar. Det kan hända saker som ställer allt på ända.