Bergslagskommunen och den gamla bruksorten Norberg, med 5 700 invånare, var en av de kommuner i landet som, i förhållande till sin storlek, tog störst ansvar under den stora flyktingvågen 2015.

Därefter har Norberg fortsatt att ta emot många nyanlända. För närvarande bor 300 asylsökande i kommunen. Till det ska läggas ett 80-tal ukrainska medborgare, varav ungefär hälften barn. Det är flera gånger fler än de 23 som först aviserades, konstaterar kommunalrådet Johanna Odö.

– Fördelningen har inte varit något vidare. Om andra kommuner hade ställt upp från början, precis som vi gjorde, hade vi inte stått inför att människor som landat här ska behöva flytta för att mottagandet i kommunerna ska jämnas ut. Nu blir vi i Norberg ifrågasatta, och det är orättvist, säger hon.

Små marginaler

Norbergs styrka är vanan av flyktingmottagande, en stark sammanhållning och ett starkt civilsamhälle. Men, fortsätter Johanna Odö, i en kommun av Norbergs storlek är marginalerna mindre. Det märks till exempel i skolan, som har svårt att rekrytera behöriga lärare.

– Det är ju inte så att någon annan kommun skickar tio lärare. Det innebär att elever som behöver stöd inte kan få det i den utsträckning de behöver. Det är jobbigt, barn ska inte ställas mot varandra. Men så blir det när andra kommuner inte tar sitt ansvar, säger Johanna Odö.

Trots erfarenhet av att ta ett oproportionerligt stort ansvar i flyktingmottagningen tvekade aldrig Norberg att ta emot skyddssökande från Ukraina.

– Vi tog för givet att alla andra skulle säga ja lika snabbt som vi gjorde, eftersom det pågår ett krig i Europa, i vår geografiska närhet.

Väntar på pengar

En ny lag om en jämnare geografisk fördelning av skyddsbehövande som kommit till Sverige väntas träda i kraft i sommar.

– Jag hoppas verkligen att den ska räcka. Vi kan inte bara fortsätta att vara snälla, säger Johanna Odö.

Fortfarande väntar Norberg på statens ersättning för de personer som med stöd av massflyktsdirektivet kommit till kommunen. Hur stor den blir är fortfarande oklart för kommunens tjänstemän och politiker.

– Men den kommer inte att täcka alla våra kostnader, det vet vi av erfarenhet. Det gör mig irriterad, säger Johanna Odö.