Turkiets Natobeslut kan dröja till oktober

Det kan gå snabbt för Turkiet att ratificera Sveriges Natoansökan, enligt Turkietkännaren Paul Levin. Men om Erdogan vinner valet kan det också dröja till i oktober, när parlamentet öppnar på nytt efter ett långt sommaruppehåll.

Statsminister Ulf Kristersson (M) under en presskonferens med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i november förra året.

Statsminister Ulf Kristersson (M) under en presskonferens med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i november förra året.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2023-01-11 05:30

Sveriges Natoansökan saknar fortfarande underskrifter från två parlament – Ungerns och Turkiets.

Ungern väntas ratificera i vår. Däremot är det oklart när Turkiet gör det.

Turkiet planerar för parlaments- och presidentval i början av sommaren. Ett datum som nämnts i turkiska medier är den 18 juni, samtidigt sade president Recep Tayyip Erdogan i förra veckan att valet kan komma att tidigareläggas till i maj.

– Jag tror att sannolikheten är låg att vi får se en ratificering före sommaren men jag tror inte att man kan avfärda möjligheten, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Bakom ridåerna går ändå förhandlingarna framåt och pressen från övriga Nato på Turkiet och Ungern att ratificera ökar.

Tre månader ledigt

Han framhåller att den parlamentariska proceduren i Turkiet är komplicerad och efter valet tar det, så vitt han vet, omkring tre veckor att få parlamentet på plats på grund av administrativa omständigheter.

Parlamentet tar därefter sommaruppehåll den 1 juli och öppnar igen den 1 oktober.

Allt detta kan påverka Sveriges Natoansökan. Erdogan har också själv tagit upp valet i samband med att han kommenterat en eventuell ratificering av anslutningsprotokollet.

– Om valet hålls i juni och Erdogan vinner, då kommer de antagligen att återsamlas i oktober. Men om oppositionen vinner i juni, då kan de sätta i gång med lagstiftning före sommaruppehållet. Det kan gå ganska snabbt, säger Paul Levin.

Vid ett parlamentsval i maj finns det omkring en månads spelrum, oavsett vem som vinner, resonerar han.

Extrainkalla ledamöter

TT: Vilket scenario är mest sannolikt?

– Det går inte att säga. Egentligen ska man alltid satsa pengar på Erdogan, men jag skulle inte satsa mycket pengar på honom den här gången.

Levin nämner bland annat presidentens impopularitet till följd av den sargade ekonomin i landet och att han nu suttit vid makten i 20 år.

Nato håller ett toppmöte i Litauen den 11–12 juli. Parlamentet kan extrainkallas under sommaren på order av presidenten eller talmannen men att Erdogan skulle göra det är inte troligt, enligt Levin.

– Det beror helt på den politiska viljan. En ny regering som positivt vill markera gentemot Nato, den västerländska alliansen, skulle kunna göra något sådant. Eller om Ungern har ratificerat och Erdogan gör bedömningen att han av någon anledning snabbt vill.

– Det är inte otänkbart men kanske inte jättesannolikt att det skulle ha en sådan prioritet.

Ungerskt ja i mars

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har lovat att Sveriges och Finlands Natoansökningar ska finnas med på agendan under parlamentets första session i år.

Parlamentet i Budapest har vinteruppehåll just nu, men väntas öppna i slutet av februari. Om ansökan behandlas enligt ordinarie procedurer kommer beslutet först efter ett par veckors utskottsbehandling, alltså en bit in i mars.

Till skillnad från Turkiet har Ungern hela tiden uttalat sig positivt om att Sverige och Finland går med i Nato. Att godkännandet har dragit ut på tiden förklaras med att parlamentet har haft fullt upp med att få ny lagstiftning på plats – ett krav från EU för att betala ut miljarder i stöd som för tillfället är frysta.

Turkiet har som bekant inte varit lika positivt och minst ett trilateralt möte till med Sverige och Finland planeras i vår, enligt Finlands utrikesminister Pekka Haavisto. Samtidigt planerar talmännen i Sveriges och Finlands riksdag att åka till Ankara i mitten av januari.

Fakta: Avtalet med Turkiet

Sverige och Finland slöt sommaren 2022 ett avtal (memorandum) med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.

Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.

Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.

Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.

Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta "snabbt och noggrant".

Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!